Skydda skogen: Underskatta inte skogsbrukets klimatpåverkan

Avverkar man en yta av en boreal skog tar det minst hundra år innan biomassan är återskapad, kanske upp till 200 år. På samma sätt tar det minst hundra år att skapa det kol-neutrala boreala skogsbruk som deras diagram bygger på. Att kunna skapa ett kolneutralt borealt skogsbruk på 10 till 30 år som deras diagram antyder finns det inget stöd för i litteraturen. Informationen från diagrammen är därför vilseledande.

Aldrig full kompensation

Det svenska skogsbruket producerar råvaror vilka till nästan 100 procent omsätts till koldioxid över en omloppstid. Med denna korrektion, plus att omloppstiden är hundra år, ger den orangea linjen som vi lagt till i diagrammet en mer rättvis bild av biobränslens klimatpåverkan ur ett svenskt systemperspektiv. Kurvan är endast illustrativ och bygger inte på någon exakt beräkning. Vi har antagit att klimateffekten är lika stor från biobränslen som för kol-fossila bränslen till en början. Efterhand kommer de biogena utsläppen att kompenseras av upptag från den nya växande skogen.

För Sveriges del är det därför lika viktigt att betala av den biogena kolskulden som att minska fossila utsläpp.

Men det blir aldrig en full kompensation eftersom skogsbrukets omloppsstid är betydligt lägre än åldern för en skog med maximal biomassa. Biobränslet har dessutom högre utsläpp per kWh än fossilt. Efter cirka hundra år kommer de biogena utsläppen helt att kompenseras av tillväxten i skogen och ingen ny tillförsel av koldioxid etableras. Därför viker kurvan av till en horisontell nivå.

Skogsbruket inte klimatneutralt

Svenskt skogsbruk är numera ungefär kolneutralt, efter hundra års anpassning. Men det är inte klimatneutralt. Det beror på att det finns en kolskuld. Det vill säga det ligger permanent ett överskott av koldioxid i atmosfären som bidrar till den globala uppvärmningen, vilket också Berndes diagram implicerar. Bedömningar visar att denna kolskuld är ungefär lika stor som den nuvarande fossila kolskulden.

För Sveriges del är det därför lika viktigt att betala av den biogena kolskulden som att minska fossila utsläpp. Skulle vi omgående helt avstå från skogsavverkning skulle denna kolskuld vara betald på ungefär hundra år. Det maximalt möjliga upptaget från det rådande läget är ett korrekt mått på den kolskuld som finns.

Både IPCC och EU inser betydelsen av ökat upptag från skog. IPCC betonar betydelsen av återbeskogning för att öka upptag och EU planerar för en fördubblad kolsänka till år 2050, motsvarande ungefär en halverad avverkning för Sverige. Det är dags att börja planera för det nu. Berndes och Lundbladhs analys ger en missvisande bild av skogsbrukets klimatpåverkan vilket tyvärr inte hjälper klimatarbetet.