Senfärdig vätgasstrategi – regelverk för säkerhet behövs nu

”Det är bråttom att begränsa klimatförändringarna och kärnan till att lyckas är att fasa ut användningen av fossila bränslen i tid. I det arbetet kommer fossilfri vätgas, elektrobränslen och ammoniak spela en central roll för flera samhällssektorer. Nu finns ett förslag till en nationell strategi. Strategin stakar ut vägen för vätgas i omställningen.” Så presenteras regeringens nationella vätgasstrategi som överlämnades av Energimyndigheten i november 2021.

Men målen sätts för 2030 och 2045 och flera frågor ska fortsätta att utredas i flera år medan företag, kommuner och fastighetsägare bokstavligen står och hoppar av otålighet.

Krävs säkerhetsregler

Intresset för vätgas har nämligen ökat snabbt det senaste året och svensk industri, transportsektorn, kommuner, fastighetsägare, företagare och villaägare är redo att börja tillämpa vätgas på bred front. Till och med i publika miljöer för att lagra den och för att sedan värma upp bostäder och fastigheter, samt till transporter och personbilar.

Allt pekar på att vätgas kommer att bli avgörande för vår förmåga att ställa om till en fossilfri tillvaro.

Vätgaslager kan därmed på sikt bidra till att balansera ett elsystem som alltmer består av variabel elproduktion (läs vindkraft och solceller).

Problemet är bara att regeringen inte har initierat produktionen av nationella säkerhetsregler. Strategin bör omsättas i praktik omedelbart och framför allt framtagandet av nationella säkerhetsregler, anser Brandskyddsföreningen.

”Tomt prat”

Allt pekar på att vätgas kommer att bli avgörande för vår förmåga att ställa om till en fossilfri tillvaro. Vätgas är samtidigt en brandfarlig och explosiv gas. Men precis som alla andra bränslen kan vätgasen användas säkert med rätt kunskap och regler. Vi är positiva till den nya strategin för vätgas, men vi behöver få tydliga, nationella regelverk för säkerhet och brandskydd på plats nu – innan det händer en olycka.

När det inte finns standarder och säkerhetsregler är risken att forskningsresultat och ny teknik inte kan implementeras på ett säkert sätt eller så lägger man säkerhetsribban alldeles för högt så att nya vätgasanläggningar blir onödigt dyra och ineffektiva. Det drabbar innovativa svenska företag som får svårt att konkurrera internationellt.

Regeringens direktiv till strategin – att vi ska vara världsledande även inom detta område – ter sig därmed som tomt prat. Utan tydliga säkerhetsregler kan det inte bli en svensk konkurrenskraftig vätgasindustri som kan göra Sverige ledande.

Ge MSB uppdrag

Exempel på risker när det inte finns säkerhetsregler:

• Tillstånd ges utan att säkerheten har beaktats på ett tillräckligt sätt och vi får anläggningar med bristfällig säkerhet.
• Det ges inga tillstånd därför att det är lättare att säga nej om inte stödet finns för att kunna säga ja och utvecklingen stannar av eller försenas.

Reglerna som finns i dag från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) handlar primärt om hur man förvarar brandfarliga varor och gaser i lösa behållare och säkerhetsavstånd till exempel för gasolcisterner, men det finns ingen vägledning för hur en säker vätgasanläggning ska utformas. Men MSB har samtidigt den kompetens och struktur som behövs för att kunna producera ett nationellt regelverk. MSB bör ges i uppdrag och få nödvändig finansiering att snarast ta fram nationella säkerhetsregler för att inte hämma den utveckling som för länge sedan redan påbörjats av både privata och offentliga aktörer.