SCB varnar: Miljöstatistik kan bli glesare

Undersökningar slopas när SCB tvingas hantera ökande krav utan tillskott från regeringen. Nu är möjligheterna till ytterligare omprioriteringar begränsade. Generaldirektör Joakim Stymne ser med oro på framtiden om inget görs.

Effektiviseringar och omprioriteringar ska möta ökande EU-krav och omvärldens förväntan på statistik av hög kvalitet, angav regeringen i budgeten för 2023. Men nu behövs ytterligare resurser för att inte myndighetens relevans ska utarmas, menar generaldirektör Joakim Stymne.
Effektiviseringar och omprioriteringar ska möta ökande EU-krav och omvärldens förväntan på statistik av hög kvalitet, angav regeringen i budgeten för 2023. Men nu behövs ytterligare resurser för att inte myndighetens relevans ska utarmas, menar generaldirektör Joakim Stymne.Foto: Christine Olsson, Pontus Lundahl/TT
Miranda Olsson

Efter en större genomgång av verksamheten genomförde SCB i höstas vad generaldirektör Joakim Stymne kallar tuffa omprioriteringar.

– Om vi inte gjorde någonting skulle vi komma i en knepig ekonomisk situation, säger han till Altinget.

Myndigheten har behövt dra ner på personalstyrkan, med uppsägningar inom kommunikation och administration, men effektiviseringarna har också kommit att få effekter på SCB:s statistikuppdrag.

– I viss mån, men så lite som möjligt, har det kommit att påverka kärnverksamheten, säger Joakim Stymne.

Årets publicering av den populära namnstatistiken, med listan över de vanligaste namnen bland nyfödda, blir den sista. Myndigheten har också minskat sina ambitioner när det kommer till vissa undersökningar, andra krymper eller glesas ut, som partisympatiundersökningen som ska genomförs hälften så ofta.

Ändå står myndigheten fortfarande inför ett besvärligt ekonomiskt läge, att utläsa av myndighetens budgetunderlag för de kommande åren.

Nu finns det begränsade möjligheter till ytterligare omprioriteringar.

Möjligheten att fortsätta rymma omvärldskrav i form av EU-anpassningar inom ram, utan konsekvenser i form av minskad analys och statistik, har uttömts

SCB:s budgetunderlag 2024–2026

Vad gör man då?

– Det går alltid att göra omprioriteringar men frågan är vad som händer när man skär väldigt långt in på skelettet. Ju längre tid vi gör den här typen av omprioriteringar desto större risk blir det att förmågan att faktiskt vara relevant utarmas, säger Stymne.

Miljöstatistik kan glesas ur

SCB hoppas på tillskott med 40 miljoner nästa år, och över 60 miljoner 2025. Om regeringen inte ger efter ser myndigheten att fler undersökningar kan behöva genomföras mer sällan, till exempel inom miljö-, bygg- och utbildningsområdet.

Till statistikområdet Miljöräkenskaperna begär SCB ett tillfälligt tillskott på drygt fyra miljoner under år 2025–2026, för att ta fram nya statistikmoduler för att hantera nya EU-krav på tre områden: Skogsräkenskaper, miljömotiverade subventioner och ekosystemräkenskaper. ”Löpande statistikproduktion konkurrerar med arbetet med att utveckla ny statistik enligt EU-krav”, skriver SCB i budgetunderlaget.

Förra året ströks Kemikalieindikatorer. Utan resurstillskott kan statistiken över Miljöskyddskostnader glesas ut till vartannat år, vilket inte lever upp till EU-kraven, varnar SCB.

Under 2022 togs Kemikalieindikatorer bort på grund av resursbrist och planerat utvecklingsarbete inom miljöräkenskaperna genomfördes inte. 

SCB:s budgetunderlag 2024–2026

SCB begär även förstärkning för nästa år för att kunna ro det tillfälliga uppdraget om exportens klimateffekter i hamn. Uppdraget sträcker sig till halvårsskiftet år 2024, men det saknas finansiering. Utan medel kan inte statistiken tas fram, skriver myndigheten.

Lokal och regional statistik i fara

Generaldirektör Joakim Stymne tror även att det kan bli nödvändigt att minska på lokal eller regional redovisning av statistik.

– Det kan bli inom den typen av områden som vi blir tvungna att backa på, och det påverkar såklart relevansen. Jag är lite orolig att det kan bli en ond cirkel, att man blir ännu mindre intresserad av att skjuta till resurser och att det blir ännu mer utarmat. Det är min farhåga för framtiden.

Ökande EU-krav

Den ekonomiska pressen på myndigheten kan till viss del härledas till en stor mängd tillkommande EU-krav som SCB behöver leverera på. 

– Det här drar ju resurser och då är det regeringens hållning att vi inte får några extra medel för det, utan ska anpassa oss till det själva och prioritera fram resurser, säger Joakim Stymne.

Den största utmaningen handlar annars om en EU-reglering som kan komma att kräva att det allmänna företagsregistret, som SCB i dag tar betalt för, ska finnas fritt tillgängligt.

– Ett annat exempel är miljöräkenskaperna som just nu diskuteras i EU-förhandlingar där kommissionen kommit med ett förslag på att utöka omfattningen. Det handlar om skogsräkenskaperna, ekosystemtjänster och det kan vara så att parlamentet kommer med fler önskemål, säger Stymne.

– I slutändan kommer det bli en lagstiftning som 2025 eller 2026 innebär att vi behöver leverera mer statistik på de här områdena. Det motsvarar legitima önskemål, men det är samtidigt någon som måste ta fram dem.

Mot miniminivån

Vad nästa steg blir för ytterligare prioriteringar i verksamheten, om SCB inte får de medel myndigheten begärt, handlar enligt Joakim Stymne om att i större utsträckning utgå från miniminivån för myndighetens olika uppdrag och de krav som ställs från exempelvis EU.

Men vill man ha statistik på miniminivå? Det är frågan, menar generaldirektören.

Han uppfattar samtidigt att regeringen är intresserad av att säkerställa statistikens användarnytta. 

– Inte minst på finansdepartementet så använder man mycket av vår statistik, så där ser vi att det finns ett stort intresse. Sen tycker jag väl att den här diskussionen om hur vi bäst möter omvärldsförändringarna är något som jag ägnar mer tid åt än regeringens företrädare, säger Joakim Stymne.

Hur är det att som generaldirektör fatta beslut om att stryka populära delar av er verksamhet, som namnstatistiken?

– Det är inte roligt. Den är väldigt uppskattad och vi har fått många negativa reaktioner på att den tas bort, men det finns inte några krav på oss att göra den typen av statistik.

Nämnda personer

Joakim Stymne

Generaldirektör för Statistiska centralbyrån, f.d. generaldirektör för Statens pensionsverk
Civilekonom (Handelshögskolan i Stockholm, 1985), master i ekonomi (Harvard Uni. 1989)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24[email protected]Prenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09[email protected]Org.nr. 556980-5269
Chefredaktör och ansvarig utgivare:Sanna RaymanCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdChristoph NørgaardOrdförande och utgivareRasmus Nielsen
Copyright © Altinget, 2024