Debatt

"Samordna regelverken för energieffektivisering"

DEBATT. Fyra separata regelverk ställer i dag krav på att fastighetsägare ska låta utföra någon form av identifiering av energieffektiviseringsåtgärder. Fastighetsägarnas Rikard Silverfur och Näringslivets Regelnämnds August Liljeqvist kräver nu att de fyra regelverken samordnas och utvecklas.

August Liljeqvist,&nbsp;sakkunnig, Näringslivets regelnämnd och&nbsp;Rikard Silverfur,&nbsp;näringspolitisk expert, Fastighetsägarna Sverige.<br><br>
August Liljeqvist, sakkunnig, Näringslivets regelnämnd och Rikard Silverfur, näringspolitisk expert, Fastighetsägarna Sverige.

Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Rikard Silverfur, näringspolitisk expert, Fastighetsägarna Sverige
August Liljeqvist, sakkunnig, Näringslivets regelnämnd

Tydliga, välfungerande och kostnadseffektiva regelverk för näringslivet är viktigt för att företagen ska kunna utvecklas, bli konkurrenskraftiga och därmed skapa tillväxt för samhället och samtidigt bidra till uppsatta klimatmål. Regelbördan och krånglet har ökat över tid och behovet av regelförbättring är stort, så även inom energieffektivisering för byggnader. Fyra separata regelverk ställer i dag krav på att fastighetsägare ska låta utföra någon form av identifiering av energieffektiviseringsåtgärder. Fastighetsägarna och Näringslivets Regelnämnd NNR kräver nu att de fyra regelverken samordnas och utvecklas.

Energieffektivisering av byggnader är ett viktigt och nödvändigt instrument för att nå uppsatta miljö- och klimatpolitiska mål. En förutsättning för att genomföra energieffektivisering av byggnader är att ägaren skaffar sig kunskap om byggnaden, dess energianvändning samt möjliga kostnadseffektiva
energieffektiviseringsåtgärder.

Stort resursslöseri pågår

Sverige och EU har, och ska ha, en hög ambition kring energieffektivisering. Över de senaste decennierna har det tillkommit regelverk som, utan samordning, var för sig ställer krav på att fastighetsägare ska låta genomföra olika varianter av identifiering av energieffektiviseringspotential. Olika regelverk som i princip behandlar samma sak leder till ett resursslöseri som riskerar de miljö- och klimatpolitiska målen. Att tillsynen av dessa krav utförs av fyra olika myndighetsfunktioner bidrar ytterligare till resursslöseriet.

Uppenbart att det krävs en översyn

Fakta
Energideklarationer – ska innehålla åtgärdsförslag för att minska energianvändningen
Energideklarationer ska ge information om byggnaders energianvändning. Ett av syftena med energideklarationen är att ge ägare av byggnader, potentiella köpare och hyresgäster i information.
Energideklarationen ska utföras av en certifierad energiexpert.
Boverket är tillsynsmyndighet.

Energikartläggning i stora företag (LEK) - ska innehålla förslag på kostnadseffektiva åtgärder som företaget kan göra för att minska sina kostnader, minska sin energianvändning och öka sin energieffektivitet
Kravet på att genomföra en energikartläggning omfattar alla stora företag, oavsett bransch och storlek på energianvändning.
Energikartläggningen ska även ge förslag på kostnadseffektiva åtgärder som företaget kan göra för att minska sina kostnader, minska sin energianvändning och öka sin energieffektivitet.
Kartläggningen kan antingen genomföras av en certifierad energikartläggare eller inom ett certifierat energi- eller miljöledningssystem.
Energimyndigheten är tillsynsmyndighet.

OVK - obligatorisk ventilationskontroll - ska innehålla förslag till hur energiåtgången kan minskas
OVK, obligatorisk ventilationskontroll, ska göras regelbundet, i de flesta byggnader. Syftet är att visa att inomhusklimatet är bra och att ventilationssystemen fungerar.
Kontrollen ska göras av en certifierad kontrollant. Kontrollanten ska också ge förslag till hur energiåtgången kan minskas för ventilationen, utan att det ger en sämre inomhusmiljö.
Kommuners byggnadsnämnd är tillsynsmyndighet.

Miljöbalken – egenkontroll och krav energihushållning – ska innehålla energihushållningsplaner som bör inkludera energikartläggning, analys och åtgärdsplan
Energihushållning ska ingå som en naturlig del i verksamhetsutövarens egenkontroll. Tillsynen ska därför fokusera på det systematiska energiarbetet i verksamheten.
Vid tillsyn på verksamhetsutövarnas egenkontroller av energihushållning i sina verksamheter är det lämpligt att utgå från krav på regelbunden redovisning av energihushållningsplaner. De bör inkludera energikartläggning, analys och åtgärdsplan. Det innebär att företagen ska:
  • Skaffa kunskap om sin energianvändning
  • Identifiera möjliga åtgärder
  • Fortlöpande genomföra rimliga åtgärder
Kommunen kan begära att en energikartläggning utförs och att det sedan upprättas en åtgärdsplan som företaget själva fastställer, följer och följer upp.
Kommuners miljö- och hälsoskyddsnämnd är tillsynsmyndighet.

Regelverken för Energideklaration, Obligatorisk ventilationskontroll (OVK), Miljöbalkens krav på energihushållning samt Energikartläggning i stora företag ställer alla var för sig krav på att fastighetsägare ska bekosta framtagande av förslag på energieffektiviseringsåtgärder för sina byggnader (se faktaruta). Såsom regelverken är utformade är samordning i det närmaste omöjlig då det ställs olika krav på vilka uppgifter som ska tas fram, vem som ska ta fram dem och hur ofta uppgifterna ska tas fram. De fyra regelverken ska därefter kontrolleras av Boverket, kommunens byggnadsnämnd, kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd respektive Energimyndigheten. I värsta fall leder det till att fyra snarlika uppgifter tas fram på fyra olika sätt vid fyra olika tidpunkter av fyra olika personer och tillsynen ske av fyra olika myndighetsfunktioner. Detta ska dessutom upprepas med regelbundna intervaller. Det är uppenbart att en regelöversyn är befogad.

Detta behöver göras

Vi föreslår följande konkreta förslag till åtgärder:

  • Inrikta OVK (Obligatorisk ventilationskontroll) mot hälsoaspekter för att främja god
    inomhusmiljö och slopa energikartläggning då detta hanteras av Energideklaration.
  • Öka samordningen och tillåt återanvändning av uppgifter mellan Energideklarationer och
    Energikartläggning i stora företag.
  • Undvik dubbelreglering genom att införa undantag för byggnader i Miljöbalkens krav på
    energihushållning då detta hanteras av Energideklaration.
  • Utveckla systemet för energideklarationer för att undvika upprepning av det misslyckande
    Riksrevisionen påpekade 2009, att ungefär hälften av energideklarationerna inte innehöll
    några rekommendationer alls,

I värsta fall leder det till att fyra snarlika uppgifter tas fram på fyra olika sätt vid fyra olika tidpunkter av fyra olika personer och tillsynen ske av fyra olika myndighetsfunktioner.


Med samordnade regelverk skapas förutsättningar för:

  • Bättre och mer realiserbara effektiviseringsförslag, vilket ökar förutsättningarna för att
    åtgärderna faktiskt genomförs.
  • Ökad resurseffektivitet då kostnader och resurser hos såväl fastighetsägare som
    tillsynsmyndigheter kan sparas in.
  • Ökade förutsättningar för att rätt energieffektiviseringskunskap hos experter tas till vara.


Regelbördan för företagen behöver minska. Tillsammans med andra näringslivsorganisationer har Fastighetsägarna via Näringslivets Regelnämnd NNR sammanställt 72 väl genomarbetade förslag till förbättringar inom olika regelområden. När det kommer till energieffektivisering behöver regeringen
snarast initiera en översyn och en samordning av ovan nämnda fyra regelverk. Översynen måste syfta till att undanröja överlappningar, skapa effektiva regelverk samt effektivisera tillsynen för största möjliga nytta.

Dokumentation

Debatt på Altinget

Detta är en opinionsartikel som speglar skribenternas åsikter.

Vill du medverka i debatten? Kontakta debattredaktionen på [email protected]



E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00