Naturvårdsverket varnar för neddragning nästa år

BUDGETUNDERLAG. Naturvårdsverket behöver ett höjt förvaltningsanslag nästa år, annars kan 100 tjänster försvinna.
– Vi är angelägna om att politiken känner till vad som skulle hända om vi inte får en höjning av anslaget, säger generaldirektör Björn Risinger till Altinget.

"Den neddragning som
aviserats i budgetpropositionen för 2020 skulle innebära att myndigheten
måste minska antalet tjänster med ca 100 och göra omfattande
nedprioriteringar." skriver Naturvårdsverket i sitt budgetunderlag för 2021-2023.
"Den neddragning som aviserats i budgetpropositionen för 2020 skulle innebära att myndigheten måste minska antalet tjänster med ca 100 och göra omfattande nedprioriteringar." skriver Naturvårdsverket i sitt budgetunderlag för 2021-2023.Foto: Maja Suslin/TT
Johanna Alskog

Redan med befintliga mål och kända områden med ersättningsbehov förväntas staten lämna ekonomisk kompensation för fler områden och större arealer än vad det finns medel för.


Ur Naturvårdsverkets budgetunderlag
Fakta
Utan ökat anslag - konsekvenserna för miljöarbetet

Möjliga konsekvenser vid utebliven höjning av förvaltningsanslaget:
  • Kunskapsuppbyggnaden om tillståndet i miljön skulle skadas med följden att underlag till regeringen för politiska beslut om fortsatt åtgärdsarbete försämras, liksom förmågan att upptäcka och följa nya miljöhot och farliga ämnen i naturen.
  • Takten i arbetet med att bevara den biologiska mångfalden skulle sänkas, såväl i arbetet med åtgärdsplaner för hotade arter och bildande av nationalparker och naturreservat, som när det gäller stödet till regeringen i det internationella förhandlingsarbetet.
  • Det skulle bli svårt att upprätthålla en god och balanserad viltförvaltning, och ge stöd till den regionala förvaltningen.
  • Kapaciteten att genomföra styrmedelsanalyser och uppföljningar under klimatlagen skulle försämras, liksom möjligheterna att leverera stöd till regeringen i det internationella förhandlingsarbetet.
  • Möjligheterna att på ett effektivt och samtidigt rättssäkert och marknadsneutralt sätt hantera tillstånd, tilldelning och tillsyn inom ramen för EU:s system för utsläppshandel (EU ETS) skulle äventyras.
  • Naturvårdsverket skulle föra talan i färre mål och ärenden enligt miljöbalken. Stödet och vägledningen till verksamhetsutövare, kommuner och länsstyrelser skulle försämras.
  • Arbetet med sanering av förorenad skulle försenas, vilket ökar risken för läckage av giftiga ämnen till mark och hav. Sanering och därmed frigörande av viktig stadsnära mark för bostadsbyggande skulle inte kunna genomföras i samma omfattning.
  • Det kan bli svårare att fullfölja arbetet med att genomföra EU-lagstiftningen, vilket kan få till följd att EU-kommissionen inleder överträdelseärende mot Sverige.
  • Naturvårdsverket skulle tappa fart och halka efter i digitaliseringsarbetet med ökad risk för att fastna i äldre it-stöd med höga drift- och underhållskostnader, och utan utvecklingspotential för att möta framtidens krav och att på sikt kunna sänka kostnaderna.

Källa: Naturvårdsverkets budgetunderlag 2021-2023

Nästa år ska Naturvårdsverket gå från cirka 590 miljoner kronor i förvaltningsanslag till knappt 480 miljoner kronor, enligt vad som är aviserat i årets budgetproposition. Det skulle kräva att antalet

Altinget logoMiljö och Energi
Vill du läsa artikeln?
Som prenumerant på Altinget miljö och energi får du initierad nyhetsbevakning och en levande sakpolitisk debatt.
Läs mer om priser och prenumerationsvillkor här
0:000:00