Debatt

Naturskyddsföreningen och Birdlife: Jakttiderna angår fler än jägarna

Regeringen har nyligen beslutat om nya jakttider. Regeringsbeslutet tycks vara en kompromiss där olika intressen ställts emot varandra. Att korta jakttiden för ripor är positivt, men när det gäller de nya jakttiderna för vårjakt på råbock och fortsatt jakt på ejder är vi kritiska, skriver representanter för Naturskyddsföreningen och Birdlife Sverige.

”Att jakt ska skörda av räntan och inte tära på kapitalet borde vara en självklar del i all modern viltförvaltning.”
”Att jakt ska skörda av räntan och inte tära på kapitalet borde vara en självklar del i all modern viltförvaltning.”Foto: Pontus Lundahl/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Jakttiden på ripor har kortats med upp till en månad, och jakten ska nu sluta 15 februari i stället för den 15 mars. Beslutet har retat upp Jägareförbundet och även riksdagsledamöterna Peter Helander (C) och Kjell-Arne Ottosson (KD) som krävt svar från landsbygdsministern på varför jakttiden kortats.

Nu behöver vi jakttider som går i takt med samtiden, där den breda allmänhetens intressen av friluftsliv och biologisk mångfald sätts i första rummet.

Vårvinterjakten på ripa strider mot en av de viktigaste principerna för en biologiskt hållbar jakt, det vill säga att jakt inte ska riktas mot individer som strax ska reproducera sig. Det är därför märkligt att representanter för jaktintressen blir upprörda över en tidigareläggning av jakttiden. Riporna börjar spela tidigt i mars, vilket innebär att jakt vid den tiden även strider mot EU:s fågeldirektiv som säger att jakt inte får bedrivas under häckningstid. Svensk fågeltaxering, som är en del av den svenska miljöövervakningen, visar att dalripan länge haft en negativ beståndsutveckling. Dessutom utgör riporna viktig föda för rovfåglar som jaktfalk och kungsörn.

Vårvinterjakten på ripa må vara både traditionell och populär. Men det är likväl fel att jaga de fåglar som överlevt midvinterns flaskhals och som är på väg in i en ny häckningssäsong. Att jakt ska skörda av räntan och inte tära på kapitalet borde vara en självklar del i all modern viltförvaltning. Detta är också något som vi från den ideella naturvården slagits för i många år.

Ett bakåtsträvande beslut

I de nya jakttiderna finns också två delbeslut där vi ser att det finns betydligt större anledning till kritik än vårvinterjakten på ripa. Det gäller vårjakt på råbock och bibehållen jakt på den starkt hotade ejdern.

Från och med nästa år blir det nämligen tillåtet att jaga råbock i hela Sverige under våren, från 1 maj till 15 juni, det vill säga under den tid då djurlivet borde lämnas i fred och det dessutom är många människor ute i naturen. Jägarna är inte de enda som rör sig ute i naturen. Naturturismen växer snabbt och medför bland annat nya inkomster och arbetstillfällen på landsbygden. Därför måste det tas betydligt större hänsyn till friluftslivet när det gäller jaktfrågor. I det sammanhanget innebär beslutet till nya jakttider för råbock ett stort steg bakåt.

Obegripligt att tillåta jakt

Det finns ingen annan svensk fågelart som gått tillbaka lika kraftigt och lika snabbt som ejdern. Det svenska beståndet har minskat från 315 000 par vid millennieskiftet till bara cirka 60 000 par i dag. Det innebär också att ejdern klassas som starkt hotad av SLU Artdatabanken. Att trots detta tillåta fortsatt jakt är närmast obegripligt. Under beredningen av de nya jakttiderna motsatte sig Jägareförbundet ett jaktstopp, och det är nog inget överdrivet antagande att intensiv lobbying från deras sida ligger bakom regeringsbeslutet. Det ursprungliga förslaget från Naturvårdsverket innebar ett stopp för jakt på ejder.

”Inte jägarnas ensak”

Representanter för jaktintressen har länge haft ett stort inflytande på svensk naturvårdspolitik. Men jakten är inte jägarnas ensak, den angår många fler. Nu behöver vi jakttider som går i takt med samtiden, där den breda allmänhetens intressen av friluftsliv och biologisk mångfald sätts i första rummet.

Nämnda personer

Peter Helander

Ledamot i partistyrelsen (C)
Officershögskola, flygförare i Flygvapnet

Kjell-Arne Ottosson

Riksdagsledamot (KD), vice ordförande i miljö- och jordbruksutskottet, ledamot Miljömålsberedningen, miljö- och klimatpolitisk talesperson
Grundskollärare (Högskolan i Karlstad 1998)

Jennie Nilsson

Riksdagsledamot (S), bostadspolitisk talesperson
Gymnasieutbildning med social inriktning (Sannarpsgymnasiet i Halmstad, 1990)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00