Debatt

Klimataktion: Fasa ut fossila subventioner till 2022

DEBATT. Sveriges fossila subventioner kostar statskassan cirka 50 miljarder kronor per år – fasa ut fossila subventioner senast 2022, skriver Jonas Bane och Pia Björstrand, talespersoner för organisationen Klimataktion. 

Foto: Klimataktion
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Av: Jonas Bane och Pia Björstrand
Talespersoner för organisationen Klimataktion

Trots tretton års utredningar av miljöskadliga subventioner får utsläpparen fortfarande betalt, bland annat går 8 miljarder kronor till skattelättnad på fossil diesel. En växande opinion kräver åtgärder nu och Klimataktion inleder en kampanj med kravet att fasa ut fossila subventioner senast 2022.

Statskassan drabbas av subventioner

För tretton år sedan publicerade Naturvårdsverket den första av en rad rapporter om miljöskadliga subventioner. Det var regeringen som hade efterfrågat arbetet i syfte att kartlägga vilka subventioner som med skattemedel finansierade miljöskadlig verksamhet.I en av rapporterna (Nvv, 2012) konstaterades att Sveriges fossila subventioner kostar statskassan ca 50 miljarder kronor per år. Här hittar vi bland annat 8,2 miljarder till skattelättnader på diesel, 1,4 miljarder till energiskattebefrielse för inrikes sjö- och luftfart och 5,7 miljarder till reseavdraget som främst används av människor bosatta i tätort med tillgång till kollektivtrafik. Utöver dessa finns en mängd subventioner till bränsleanvändning inom industrin och i energisektorn. 

Utsläpparen får betalt 

Det här skapar naturligtvis hinder för den nödvändiga omställningen vi behöver göra till ett koldioxidneutralt samhälle. Efter tretton år av utredningar så får fortfarande utsläpparen betalt, trots att regering efter regering har påtalat behovet av motsatsen. Hård lobbyism, juridisk snårighet och rädsla för förändring sägs enligt utredarna vara några av orsakerna. Här saknas alltså handlingskraftighet och motivation. 

Utfasning ger tillskott i kassan 

 Efter tretton år av utredningar så får fortfarande utsläpparen betalt, trots att regering efter regering har påtalat behovet av motsatsen.

Vi har stora investeringsbehov i offentlig sektor. Det saknas bostäder för att klara en växande urbanisering, järnvägsräls för att knyta ihop hela landet i ett hållbart transportnät, omställningsinsatser för att göra svensk industri klimatvänlig och det behövs ökade resurser till vård, polis och skola. Dessutom behövs ytterligare incitament för att fler verksamheter ska välja att bli fossilfria. Att fasa ut fossilbidragen skulle ge ett extra tillskott i kassan och även tvinga fram den snabba förändring som krävs. 

Komplext system 

Subventionerna är inbakade i komplexa skattesystem med både skatter och bidrag och behöver därför konsekvensutredas grundligt innan de plockas bort. Men det kan heller inte dröja längre. I 13 år har man haft kännedom om problemen och alltför lite har gjorts. Nu finns ett mastigt underlag att fortsätta arbeta utifrån, men det arbetet måste startas nu. Senast under nästa mandatperiod bör dessa subventioner ha genomgått en individuell översyn och vara omarbetade för att istället stötta omställningen. 

Dessa enorma summor av offentliga medel måste fördelas bättre.  Konsekvensutred samtliga kartlagda subventioner och öka takten i det här arbetet omedelbart. Varje dag blir handlingsutrymmet i klimatfrågan mindre och framtidsutsikterna för våra barn allt sämre. 

 

Dokumentation

Debatt på Altinget

Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter


Vill du medverka i debatten? Kontakta debattredaktionen på debatt@altinget.



E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00