"Klimat- och bostadsfrågorna kräver ökat träbyggande"

DEBATT. Sverige har unika förutsättningar för att bygga klimatsmarta bostäder i trä. Men ska träbyggandet kunna uppnå sin fulla potential måste vi satsa på utbildning och forskning, samt införa styrmedel för ett mer klimatmässigt byggande, skriver Mikael Eliasson, Svenskt Trä, och David Johnsson, Trä- och Möbelföretagen.

Mikael Eliasson, direktör Svenskt Trä
David Johnsson, vd, Trä- och Möbelföretagen

I dag presenterar Chalmers en ny professur i träbyggnadsteknik. Målet är att återigen föra upp forskningen i träbyggnad till en internationellt framstående nivå på Chalmers.

Vi är glada över Chalmers beslut och är med och stöttar. Ska Sverige klara av att möta bostadsbehovet på ett sätt som är förenligt med vad naturen tål, är det nödvändigt att bygga mer i modern träbyggnadsteknik. I dag är cirka 10 procent av de nya bostäderna i flerfamiljshus uppförda i trä. Andelen behöver öka väsentligt under kommande år.

Intresset för att använda naturens eget byggnadsmaterial ökar i Sverige, men också internationellt. I Storbritannien, USA, Kina och Australien och i flera andra länder planeras det för och byggs flervåningshus i trä.

Större miljöpåverkan från byggen

Skälet till det ökade intresset är logiskt och enkelt att förstå. Ska vi möta klimatutmaningen måste alla sektorer bidra, inte minst byggsektorn. Bygg- och anläggningsprocessen genererar tillsammans koldioxidutsläpp i ungefärlig nivå med personbilstrafiken. De beräkningarna gjordes när Sverige byggde långt mindre än vad vi gör idag. I takt med att byggandet nu ökar kraftigt blir byggprocessens klimatpåverkan givetvis än större. KTH och IVL presenterade i somras en klimatanalys av Strandparken, det åtta våningar höga huset i trä i Sundbyberg utanför Stockholm. Studien, som finansierades av Sveriges Byggindustrier, visar att koldioxidutsläppen från själva byggprocessen är långt större än vad de flesta tidigare trott. Räknat på en femtioårig livscykel kan utsläppen från själva byggnationen utgöra hela 80 procent av de totala koldioxidutsläppen från huset.

Med trä som byggmaterial minskar vi klimatpåverkan till ungefär hälften av det normala. Det fina i kråksången är att förutom att energiåtgången vid träbyggande är låg, så lagrar trä koldioxid när det används som byggnadsmaterial till flervåningshus, skolor, broar med mera.

Unika förutsättningar

Sverige har en unik möjlighet att använda det gröna guldet i skogen som byggsten i framtidens hållbara samhällsbyggande. 70 procent av landets yta är täckt av skog. Genom en långsiktig kunskapsuppbyggnad och ett uthålligt praktiskt skogsvårdsarbete har Sverige i dag nästan dubbelt så hög tillväxt i skogarna som för 100 år sedan.

Om vi inte ställer om byggandet till ett hållbart byggande där trä utgör en större och viktigare beståndsdel blir det omöjligt för byggandet att bli klimatneutralt. Förutom de klimatmässiga fördelarna möjliggör trä också ett systemskifte i byggandet. Från ett system med byggnation på plats, till ett system med en hög grad av förtillverkning. Kvalitetsförutsättningarna förstärks och logistiken effektiviseras. ”Just-in-case” ersätts med ”just-in-time”. Byggtiderna kan kapas med upp till två tredjedelar jämfört med det traditionella byggandet.

Tips till ministern

Bostadsminister Peter Eriksson (MP) medverkar i veckan på Trä & Teknik på Svenska mässan i Göteborg. Vi vet att Peter Eriksson ser fördelarna med träbyggande och vill ge honom lite tips på vägen. Givetvis är många av de åtgärder som diskuteras i debatten, och vissa har genomförts, för att öka byggandet också viktiga för träbyggandet. Men vi har tre förslag på åtgärder som skulle underlätta och förbättra förutsättningarna för träbyggandet specifikt:

Kraftfull satsning på utbildning, forskning och utveckling

Det största hindret för ett ökat trähusbyggande är okunskapen. Okunskap skapar rädsla och utgör grogrund för fördomar. Det behövs satsningar i alla led, från grundutbildning till forskning. Chalmers beslut att återinrätta en professur i träbyggnadsteknik med målet att föra upp forskningen till en internationellt framstående nivå är ytterst välkommet. Det behövs dock ytterligare satsningar. Behovet av konstruktörer med kunskap och kompetens i modern träbyggnadsteknik är stort och växer.

Premiera det industriella och smarta byggandet genom en snabbare kommunal bygglovsprocess

Det moderna industriella byggandet är effektivt och kapar steg för steg ledtiderna. I dag kan vissa tillverkare gå från projektstart till färdigställande på 12-14 veckor. Det är dags att landets kommuner nu svarar upp och gör sitt. Vi välkomnar därför förslaget om att införa ett certifieringssystem för industriellt byggda hus som skulle ge dessa en förtur i planeringsprocessen.

Inför styrmedel för ett mer klimatmässigt byggande

Det finns inga som helst styrmedel som riktar sig till bygg- och materialprocessen. Med tanke på byggprocessens stora klimatpåverkan i Sverige och globalt är detta anmärkningsvärt. I samband med offentlig upphandling borde det alltid ställas krav på redovisning av projektförslagets klimatpåverkan. Materialindustrin är överens om ett sätt att beräkna klimatpåverkan så det finns ingen anledning att vänta. Standarder och beräkningsmetoder finns på plats.

"Vi står mitt i en vedbod"

Från andra länder ställs ofta frågan – varför bygger inte Sverige ännu mer i trä när ni har så mycket skog? Och vi kan bara hålla med. Radikalt lägre klimatpåverkan än andra byggnadsmaterial, husen kan färdigställas på en tredjedel av tiden jämfört med traditionellt platsbyggande och kräver mindre personalresurser i en tid av brist på arbetskraft inom samhällsbyggnadssektorn är fördelar som Sverige inte har råd att tacka nej till.

För att använda Peter Eriksson egna ord från Almedalen: Vi står mitt i en vedbod. Klart vi ska bygga mer i trä.

Forrige artikel "EU:s klimatmål borde skärpas" Næste artikel "Värna den nationella beslutsrätten i skogspolitiken"