Jakob Granit: Från svenska diken till världens hav

INTERVJU. Från svenska diken och gamla flottningsleder till världshaven och den stora FN-konferensen i juni. Jakob Granit, gd för Havs- och vattenmyndigheten, kan knappast klaga på att han saknar variation på jobbet.

I juni står Sverige och Fiji tillsammans värdar för FN:s stora havskonferens i New York. Havs- och vattenmyndigheten är en av de myndigheter som har en roll i de omfattande förberedelserna och konferensen är det största FN-arrangemang som Sverige är med och arrangerar sedan Stockholmskonferensen 1972.

Jakob Granit, generaldirektör för Havs- och vattenmyndigheten sedan den 1 september, säger att konferensen förhoppningsvis kommer att bli startskottet för en starkare global havsförvaltning. Det finns två anledningar till att den globala havskonferensen är så viktig, enligt honom.

– Om man tittar på de hållbarhetsmålen som finns, så har man lyft upp haven som ett specifikt område att jobba med ur flera aspekter: Fiske, mineralutvinning, klimatförändringar, påverkan på små östater. Det är många frågor som nu kopplas till haven. Det andra är att under väldigt lång tid har havsförvaltningen på global nivå varit väldigt svag, säger Jakob Granit och fortsätter:

– De havsområden som är bortom nationell jurisdiktion, det är 40 procent av jordens yta, har svaga och ganska dåliga förvaltningsnätverk. För fisket har man börjat göra regionala överenskommelser, där sker någonting. Men frågor som energiutvinning, säkerhet vid sjötransporter, mineralutvinning i de stora Mittatlantiska ryggarna. Där är regelverken svaga för vem som får göra vad och hur och när.

FN ska hitta en väg framåt

Vem är ansvarig, hur kan världen komma tillrätta med frågorna och samtidigt bygga den så kallade blåa ekonomin. Det är sådant som världens länder ska diskutera i New York.

– Det kan tänkas vi behöver stärka havsrättskonventionen. Den anses svag, men är ändå extremt viktig, säger Jakob Granit.

Att vara värdland innebär inte minst att Sverige är en stor finansiär av konferensen.

– Det är bra att någon tar på sig det. Och det är bra att det är en välfärdsstat och en utvecklingsstat, en önation under extrem press, som tillsammans hjälper till och förbereder mötet, säger Jakob Granit.

Ökat fokus på haven viktigt nog

Hur långt man kan nå på en vecka återstår att se. Men Granit säger att ett viktigt syfte är att lyfta haven på dagordningen och få ett större medvetande kring frågorna, men också ökad kunskap om sambanden, kopplingen källa till hav – en fras som Jakob Granit ofta återkommer till.

Vad menar du med "från källa till hav"?

– Vi har ett förvaltningsansvar som handlar om vattenresurserna. Det bildas vattenresurser i landskapet, sen rör de sig med gravitationen till kust, sen till havs. Som Havs- och vattenmyndigheten är upplagd så har vi hela det ansvaret. Själva begreppet är bra och jag driver på. Men myndigheten är redan designad så från början. Det var det som var innovationen när man bildade den.

Kommer ditt fokus på "från källa till hav" innebära att någonting förändras i Havs- och vattenmyndighetens arbete?

– Inte förändras, men förhoppningsvis förtydligas. Poängen är att det inte är isolerade system, utan de hänger ihop. Man löser exempelvis inte marina skräpfrågor genom att gå ut och fiska upp dem i havet, de kommer ju någonstans ifrån, utan det krävs åtgärder i flödet, säger Jakob Granit och fortsätter.

– Dels handlar det vetenskapligt om hur saker och ting hänger ihop, men också förvaltningsmässigt, där man koordinerar de olika förvaltningsbitarna. Kan man förklara sambanden, kan man också se hur förvaltningen kan förbättras.

Inget anspråk på vattenmyndigheterna

Apropå förvaltning, det finns ett förslag om att de fem vattenmyndigheterna ska läggas ned och föras in under Havs- och vattenmyndigheten. Hur ser du på det?

– Jag har åsikten att vi ska jobba bättre ihop, bereda planeringen av vattenresurserna tillsammans på ett bättre sätt än vad vi gör i dag.

Däremot finns det frågor som rör nationella prioriteringar där Havs- och vattenmyndigheten har möjlighet att göra prioriteringar som inte de fem vattenmyndigheterna kan. Ett sådant exempel är vattenkraften, där Havs- och vattenmyndigheten har varit med och pekat på vilka delar av vattenkraften som är viktig för energiproduktionen och som spelar en viktig roll som reglerkraft.

– Vi vet att vi behöver införa miljöåtgärder i våra vattenverksamheter, samtidigt när vi ska ställa om vårt energisystem behöver vi vattenkraftens reglerförmåga. Då har vi pekat ut att där ska vi satsa på att behålla reglerkraften, medan reglerförmågan inte är lika stor i de små kraftverken som i de större. Då har vi varit med och gjort en nationell prioritering. Sedan är det upp till vattenmyndigheterna att göra sina prioriteringar utifrån det.

Allt är inte vattenkraft

Ett fokusområdet för Havs- och vattenmyndigheten är biologisk mångfald i rinnande vatten. Det handlar om långt mer än vattenkraften, påpekar Jakob Granit.

– Det är väldigt lätt att säga att vattenkraften är största boven, inte minst då den syns väldigt tydligt. Men hela landet är reglerat, vi har 11 000-12 000 fördämningar, varav 2 300 är vattenkraft. Det är allt från små fördämningar, vägtrummor, gamla flottningsleder till större regleringar av sjöar, utdikningar av jordbruksmark och så vidare. Vi har reglerat hela landet under flera hundra år.

– Det som skiljer ut vattenkraften är att där finns en viss ekonomi, samtidigt är där andra hinder och förändringar i landskapet vi också måste titta på. Man måste sätta de här vattenkraftverken i perspektiv till annan reglering, så det blir en helhet. Vi gör pilotprojekt, bland annat i Dalälven, där vi försöker förstå hela systemet.

Hur mycket handlar fokus på vattenkraften om att det också finns en tydlig konflikt mellan miljöorganisationerna och ägarna av kraftverken?

– Det skulle kunna finnas en tydlig konflikt mellan miljöorganisationerna och näringen kring jordbrukets vattenregleringar också, men där har vi inte nått lika långt. Jag tycker det är viktigt att fokusera på vattenkraften, men det finns också mycket att göra i våra vattendrag i övrigt.

Vattenkraften rör sig framåt

Det är mycket på gång kring just vattenkraften och miljöfrågorna. Regeringen förbereder bland annat den skattesänkning av kraftverkens fastighetsskatt som är en förutsättning för den fond för miljöåtgärder som kraftbolagen gått med på att finansiera. 

– Det är bra att ha en fond som hjälper till att finansiera den ganska stora kostnaderna som kommer att komma. Nu pratar jag om de mindre kraftverken. Men man ska komma ihåg både att det handlar om näringar som drivs ute i landet, det andra att det är i miljöer där folk bott i hundratals år. Då kommer frågor om kulturmiljön in, det är inte bara att gå in och riva ut.  Det kommer ta tid och det behöver ta tid, viktigt man inser att vi har modifierat under lång tid. Det har haft effekter, säger Jakob Granit.

 Han är mycket positiv till det dialoguppdrag som Havs- och vattenmyndigheten har haft i flera år, om att skapa en dialog mellan de olika vattenkraftsaktörerna – framför allt mellan miljöorganisationer och kraftbolag – från början ett sorts fredspipeuppdrag.

Sverige ett pionjärland

– Det är fantastiskt att ha den här typen av samtal som vi har i gruppen, vilka länder kan man göra det i? Alla kommer inte få allt som de vill, men det har folk insett. Det är många starka olika intressen som de facto måste samlas. Vi har ingen modell för det, vi försöker jobba fram det nu, säger Jakob Granit som kallar Sverige, tillsammans med USA, för ett pionjärland när det gäller arbetet att försöka få den svåra ekvationen med vattenkraften och den biologiska mångfalden att gå någorlunda jämnt ut.

Forrige artikel Regeringen kartlägger subventioner som skadar Regeringen kartlägger subventioner som skadar Næste artikel Mikroplaster i tandkräm förbjuds
Fores vd går till Sweco

Fores vd går till Sweco

KARRIÄR. Mattias Goldmann lämnar jobbet som vd för tankesmedjan Fores och blir hållbarhetschef på teknikkonsultbolaget Sweco.