Inkludera finanssektorn i EU:s lag om företagsansvar

I dagens globala handel har svenska företag ofta verksamhet i länder där kränkningar av mänskliga rättigheter är vanligt, miljöbrott inte straffas och det arbetsrättsliga skyddet brister. Det saknas fortfarande en skyldighet för företag att förhindra brott mot miljön och mänskliga rättigheter. Men på onsdag den 13 december inleds slutförhandlingar om en historisk EU-lag om företagsansvar som kan förändra detta.

Om denna efterlängtade lag går igenom kommer stora bolag kunna hållas ansvariga för skador på miljön och kränkningar av mänskliga rättigheter. Ett företag som till exempel importerar nickel från Indonesien skulle inte bara behöva identifiera risker som att verksamheten kan medföra utsläpp av miljögifter och så kallad landgrabbing. De måste också agera aktivt för att minimera och åtgärda dessa risker. 

Absolut nödvändigt

En av de sista knäckfrågorna i förhandlingarna är om finanssektorn ska inkluderas i lagstiftningen eller inte. Frågan är kvar till slutet eftersom EU-länderna har haft mycket svårt att komma överens på den punkten. 

Vi menar att det är absolut nödvändigt, eftersom europeiska banker, investerare och försäkringsbolag kontrollerar mer än tre gånger så mycket kapital som ”vanliga” företag gör. Finansiella institutioner är en del av en värdekedja där det fattas beslut som kan få allvarliga konsekvenser för människor och naturen. De tillhör de aktörer i Europa som bidrar mest till den globala uppvärmningen, genom att bland annat finansiera och försäkra nya olje- och gasprojekt. De möjliggör också för jordbruksföretag att avverka tropiska skogar och för gruvbolag att fördriva urfolk från sina traditionella områden. Flera FN-rapporter och fallstudier visar att många investerare blundar för de kränkningar av mänskliga rättigheter och skador på miljön som orsakas av företag de investerar i.

WWF:s nya rapport ”Banking on destruction” visar hur finansiella institutioner har bidragit till avskogning i Paraguay, miljöförstörelse genom finansiering av kolgruvor i Colombia och tvångsförflyttning av människor vid ett flygplatsbygge i Filippinerna. Om den finansiella sektorn undantas den nya lagen riskerar sådana kränkningar och miljöskador att fortsätta utan att det går att utkräva ansvar av dem som genom sitt kapital möjliggör verksamheten. 

Frågan kommer att avgöras i den trepartsförhandling mellan rådet, parlamentet och kommissionen som nu pågår. Det spanska ordförandeskapet som förhandlar för rådet har föreslagit att helt utelämna finansiella sektorn från lagstiftningen. Detta eftersom motståndarna i EU, bland annat Frankrike och östeuropeiska länder som Rumänien och Tjeckien, hävdat att det skulle göra det dyrt för finansiella aktörer och försämra konkurrenskraften för europeiska fondbolag. Men faktum är att många stora aktörer inom finansvärlden aktivt efterfrågar lagen.

Fler än hundra företag stöttar

Fler än 100 europeiska företag och investerare, däribland svenska företag, har uttalat sitt stöd för en lagstiftning som inkluderar den finansiella sektorn. Stödet grundar sig på insikten att en lag skulle skapa en mer rättvis spelplan, där ansvarsfulla företag belönas och konkurrensfördelar skapas för dem som redan tar aktivt ansvar för sin påverkan på människor och miljö.   

Ett av Nordens största fondbolag, Storebrand Asset Management, har till och med skrivit ett öppet brev till den svenska regeringen med uppmaningen att spela en proaktiv roll i förhandlingarna och förespråka att finanssektorn inkluderas.   

Regeringen bör se möjligheterna som detta kan skapa för svenska företag. Vi uppmanar Sverige att stå upp mot försöken att försvaga lagen. Att ställa krav på finanssektorn är att utkräva ansvar av några av de som bidrar mest till den globala uppvärmningen. Det bör vara en självklarhet om den nya lagen ska göra verklig skillnad för miljö och mänskliga rättigheter.