Göran Enander: Att inte utreda det här vore inte så klokt

Det finns sedan tidigare ett branschmotstånd mot att införa ett kvotpliktssystem för energieffektivisering, så kallade vita certifikat. Det är långt ifrån första gången som idén utreds och utredaren Göran Enander har inga falska förhoppningar om att lyckas frälsa de mest hårdnackade kritikerna.

– Gillar man det inte, så gillar man det inte, säger han till Altinget.

Enligt direktiven från regeringen, beslutade under Anders Ygemans (S) tid som energiminister, ingår det inte i utredningens uppdrag att ta ställning till om det ska införas ett kvotpliktssystem, utan utredningens uppdrag utgår helt och hållet från hur det ska gå till. Det återstår att se om den här utredningen lyckas bättre än de tidigare, konstaterar Enander.

– Men vi kommer att lämna ett förslag med mycket tydligare konsekvensbedömningar och på så vis lämnar vi ett bättre beslutsunderlag, säger han.

Det är viktigt att systemet inte blir för byråkratiskt, enligt Enander.

– Det är en fråga om precision kontra byråkrati. Det får inte heller bli för löst, då kommer det att kritiseras för att inte vara kostnadseffektivt, säger Enander och tillägger att det finns mycket att lära från de länder som infört motsvarande system i olika sektorer.

På väg in i central fas

Utredningen ska lämna över sitt slutbetänkande till regeringen i mars nästa år. Det innebär att arbetet nu har gått in i sin mest centrala fas och att förslagen, inklusive olika vägval, kommer att ske under de kommande tre månaderna. Dessutom kommer expertgruppen att börja sammankallas mer frekvent.

Att regeringen tillsatte utredningen är ett led i arbetet med att nå de uppsatta målet för energieffektivisering, det nationella målet och EU-målet. Det här är mål som just nu är utom räckhåll för Sverige, enligt Energimyndighetens bedömningar.

– Skulle vi klara det nationella målet, så klarar vi också EU-målet, såvitt vi kan bedöma, säger Göran Enander och tillägger att det även pågår processer i EU som kan förändra målbilden.

20 terawattimmar ligger och väntar

Enligt en konsultrapport som utredningen har låtit ta fram finns det stora potentialer i energianvändningen som väntar på att hämtas hem.

– Enligt studien ligger det i häradet på drygt 20 terawattimmar som är lönsamma. Det är fördelat på både el och fjärrvärme, men mest på elsidan, säger Göran Enander.

Detta att jämföra med siffran för den totala slutliga energianvändningen år 2020: 369 terawattimmar.

Det finns en oro hos bland annat Miljöpartiet att en tillträdande högerregering kommer att lägga ned utredningen. Men det är inget Göran Enander förhåller sig till.

– Den dagen den sorgen. Vi har ett uppdrag som vi jobbar på med. Som situationen ser ut nu behöver man dessutom verkligen ta fram den här typen av åtgärder. Att inte utreda det här vore inte så klokt.

Tillsattes i en annan tid

Det är ett år sedan regeringen beslutade om att tillsätta utredningen. Enormt mycket har hänt sedan dess, så mycket att Enander beskriver det som att direktiven skrevs i en annan tid. Men direktiven fungerar trots det att arbeta utifrån, enligt honom. Och han anser inte att de höga elpriserna i sig är en tillräckligt stark kraft för att driva på mot en effektivare energianvändning.

– Så klart leder den ändrade prisbilden till aktivitet, men inte alltid på rätt ställen. Fortfarande finns det marknadsmisslyckanden, att lönsamma åtgärder inte blir genomförda, säger han.