Förstår inte Ebba Busch att vattenkraften är energisystemets schweiziska armékniv?

Det börjar lacka mot jul och även återstarten för vattenkraftens miljöprövning börjar nalkas. Trots det lyser förslagen med sin frånvaro.

Besked behövs omgående

Frågorna till regeringen kring vad man faktiskt planerar att förändra för att säkerställa vattenkraftens fortsatta bidrag till kraftsystemet har varit många. Jag och Centerpartiet har ställt ett flertal utan framgång. Nyligen gläntade dock statssekreteraren en aning på dörren under branschdagen för vattenkraft som hölls den 16 november.

Det som framgick var nedslående. De två åtgärder som nämndes, ökad information kring normsättning och bättre samverkan kring de parallella processerna är visserligen bra, men långt ifrån vad vi som värnar vattenkraften förväntat oss.

Vattenkraften är kronjuvelen i det svenska elsystemet.

Statssekreteraren talade också om att förordningar väntas ta månader att genomföra, och om något behöver remitteras krävs självklart ytterligare tid. Att hinna till prövningarna återupptas den första februari verkar således tveksamt, vilket skapar stora osäkerheter för de som står näst i tur att prövas. De behöver besked omgående, för att ha en chans att ta hänsyn till det i sina inlagor.

Rätta till problemet nu

Statliga affärsverket Svenska Kraftnät lämnade nyligen sitt utredningsuppdrag till regeringen i frågan. Det visar att om inget substantiellt görs får det oacceptabla konsekvenser för elsystemet. Det krävs helt enkelt mycket mer än det regeringen verkar genomföra. Regeringens passivitet är ett stort problem både på kort och lång sikt. Det här är antagligen den enda chans vi får att rätta till problemen, innan EU-kommissionen börjar ställa nya krav och hota med överträdelseärende igen.

Från Centerpartiets sida ser vi behovet av ett flertal skarpa åtgärder som skulle göra väsentlig skillnad.

1. Värna riktvärdet om 1,5 terawattimmar. Det kan slås fast i förordning och regleringsbrev för att tydliggöra behovet av avvägningar från vattenmyndigheternas sida. Nu agerar myndigheterna som om målet inte fanns och de sammanlagda effekterna väntas bli mångdubbelt större.
2. Säkerställ att äldre rättigheter gäller. En bärande del i den politiska avvägningen är att kraftverk som kom till innan lagstiftning fanns på plats ska prövas som om de hade äldre rättigheter. Nu kommer åtskilliga rapporter om att domstolar kräver att de ska prövas som om de aldrig existerat. Det är oacceptabelt och måste åtgärdas omgående.
3. Tydliggör de lokala och regionala nyttorna. I en osäker tid är det än viktigare med lokal elproduktion. Speciellt sådan som kan bidra till systemet, både i form av systemtjänster och ö-drift. Dessutom gör dammarna många andra nyttor genom att bromsa upp sediment som annars skulle spolats ut i Östersjön, skapar badplatser och friluftsmöjligheter för landsbygden och vårdar kulturmiljöer. Allt detta måste tas hänsyn till i prövningarna, inte bara den vandrande fisken.
4. Undantagen enligt EU-rätten måste användas fullt ut. Det var tydligt när lagstiftningen skrevs att undantagen som EU tillåter ska användas. Trots det görs det inte på myndighetsnivå. Dessutom har det visat sig att trots att förenkling låg till grund när lagstiftningen skrevs kräver myndigheter ofta in stora mängder dokumentation ändå, samtidigt som de själva gör skrivbordsbedömningar av vattendragen. Här måste verkliga förenklingar göras och myndigheterna ta sitt ansvar att faktiskt inventera och bedöma enskilda vattendrag på plats.

Busch måste ta ansvar

Vattenkraften är kronjuvelen i det svenska elsystemet. Den lagrar åtskilliga mängder energi och bidrar likt en schweizisk armékniv med en mängd olika nyttor till elsystemet. Det finns god potential att både göra miljöåtgärder och att samtidigt öka effekten med marginella produktionsförluster. Nu måste regeringen och energiminister Ebba Busch (KD) ta ansvar och döma av i målkonflikterna för att värna vattenkraften. Vattenkraften behövs för den gröna omställningen.