Forskare: Vi hoppas att regeringen lyfter blicken från slam och fosfor

DEBATT. Utredaren av hållbar slamhantering uppmanar regeringen att ta ett större grepp på frågan om säker resurshantering i avlopps- och avfallskedjorna. Vi förutsätter att regeringen lyssnar, skriver forskare från Stockholm environment institute, Rise och IVL Svenska miljöinstitutet.

Den 17 januari släppte regeringen utredningen "Hållbar slamhantering," en 700-sidors rapport med rekommendationer för vilken framtida politik som bör övervägas. Utredningen, den fjärde i sitt slag, initierades av tidigare miljöministern Karolina Skog (MP), med syftet att ta fram förslag på förbud mot spridning av avloppsslam på åkermark med samtida krav på återvinning av fosfor ur slammet. Vi hoppas att regeringen lyfter blicken från enbart slam och fosfor.

Saknas i utredningens mandat

En långsiktig vision om ett cirkulärt system för näringsämnen och organiskt material saknas i utredningens mandat. Utifrån uppdragets fokus på slam och fosfor gav utredningen "Hållbar slamhantering" (SOU 2020:3) två olika förslag till framtida reglering;

  1. Fullständigt förbud mot att sprida avloppsslam
  2. Förbud, men med undantag för spridning av slam av hög kvalitet på jordbruksmark.

I båda fallen gäller ett återvinningskrav på 60 procent av fosforn i slammet för reningsverk dimensionerade för fler än 20 000 personer.

Tränga ut andra lösningar

Ett fullständigt slamförbud riskerar att leda till en systeminlåsning med stora investeringar i slamförbränning och utvinning av fosfor (en enda resurs) ur askan vilket gynnar några redan etablerade aktörer på marknaden.

Slamförbränning minskar också incitamenten till det uppströmsarbete som många reningsverk bedriver inom kvalitetssystemet Revaq för att minska föroreningar i avlopp och slam, där Revaq-certifierat slam med låga föroreningshalter har blivit en viktig kvalitetsstämpel för många jordbrukare. Stora investeringar i förbränning kan dessutom tränga ut andra lovande lösningar med potential att återvinna fler resurser än fosfor.

En bredare resursåtervinning kan sannolikt bidra till minskade klimatutsläpp (återvinning av kväve och organiskt material), ytterligare skydda vattendrag (kväveåtervinning) och minska beroendet av importerade gödningsmedel från begränsade resurser (främst kväve- och kaliumåtervinning).

"Sannolikt bara början"

Att tillåta återanvändning av slam under strikta kriterier som föreslås i alternativ två i utredningen skulle åtminstone inte stänga dörren till innovativa lösningar för resursåtervinning utöver fosfor i våra sanitetssystem. Dock återfinns endast en mindre del av andra näringsämnen utöver fosfor i reningsverkens slam; den största delen är kvar i utgående vatten från dagens reningsverk.

En mer omfattande resursåtervinning från avlopp skulle alltså kräva tillämpning av innovationer i andra delar av systemet, såsom källsortering (till exempel klosettvatten eller urin) och/eller förbättrad återvinning genom olika processer i avloppsreningsverken (till exempel Ragnsells försök med kvävefällning).

Den här typen av nya fraktioner från avloppssystemet är sannolikt bara början på en utveckling där teknisk innovation och systemtänkande kan medföra stora förändringar och möjligheter till säkrare och mer kompletta kretslopp.

Stimulera innovationer

Men för att detta ska ske krävs regelverk som ger rätt incitament och då behövs återvinningsmål för fler resurser än fosfor och ett bredare fokus än slam. Återvinningsmålen bör också sättas som andel av tillgängliga resurser i avloppssystemet och inte specifikt som andel i slammet, som i nuvarande förslag. Dels för att återvinningsambitionen bör gälla för avloppssystemet som helhet (slam innehåller bara en delmängd av näringen i avlopp) och dels för att stimulera innovationer som inte nödvändigtvis baseras på slamåtervinning.

Rekommendationen till miljödepartementet

Att förbjuda spridning av allt slam är ett alltför smalt synsätt som leder till miljardinvesteringar i slamförbränning – en ’end-of-pipe’-lösning som tar bort incitament till fortsatta åtgärder uppströms.

En alternativ och långsiktig politikreform för avloppshantering skulle i stället stärka detta uppströmsarbete och stimulera utveckling av mer motståndskraftiga och kretsloppsinriktade lösningar, och inte nödvändigtvis mer komplex och storskalig infrastruktur. Tekniska lösningar och kvalitetssystem (till exempel Revaq, SPCR 178) finns till viss del redan i dag, men kommer ha svårt att utvecklas ytterligare utan stöd av en politik med tydlig kretloppsvision för avloppets resurser.

"Avråder regeringen"

Även utredningen är tydlig med att uppdragets snäva begränsning gör att man avråder regeringen från att gå vidare i lagstiftningsprocessen utan att ta ett större grepp på frågan om säker resurshantering i avlopps- och avfallskedjorna:

"Klart är i vart fall att utredningens förslag inte ensamma bör genomföras utan att parallella och kompletterande åtgärder vidtas. Dessa ytterligare åtgärder rör utveckling av samhällsmål för återföring av växtnäringsämnen, regelverk för näraliggande avlopps-/avfallsfraktioner och biogödselprodukter samt utveckling av strukturer för stöd av samhällets långsiktiga arbete med avloppsrening och resurshushållning." (Slutbetänkande SOU2020:3, 61)

Att ta hänsyn till

Vi förutsätter att regeringen tar rapportens invändningar om det begränsade uppdraget på allvar och tar hänsyn till följande:

  • För att skapa förutsättningar för en långsiktig hållbarhetsomvandling av våra sanitetssystem bör regeringen tillåta återanvändning av olika avloppsfraktioner med strikta kvalitetskrav och utreda kompletterande återvinningsmål för fler resurser än fosfor.

  • Dessa mål bör baseras på andelen resurser i avloppssystemet som helhet och inte bara på andelen av resurser i slam som i nuvarande förslag.

Ett sådant system skulle underlätta för en fortsatt utveckling mot slutna och säkra kretslopp, där fokus på uppströmsarbete för att minska föroreningar prioriteras.


Linus Dagerskog
Forskare, Stockholm environment institute
Karina Barquet
Forskare, Stockholm environment institute och projektledare, Bonus return
Erik Kärrman
Enhetschef, Rise 
Olle Olsson
Forskare, Stockholm environment institute  
Arno Rosmarin
Forskare, Stockholm environment institute
Klara Westling
Gruppchef, IVL Svenska miljöinstitutet

Beslutskedja: Giftfri och cirkulär återföring av fosfor från avloppsslam

19/7
2018
17/1
2020
4/2
2020
25/5
2020

Forrige artikel Debatt: Regeringen sätter krokben för investeringar i grön teknik Debatt: Regeringen sätter krokben för investeringar i grön teknik Næste artikel M Sverige: Motivera till att byta bil – återinför skrotningspremien M Sverige: Motivera till att byta bil – återinför skrotningspremien