Debatt

Företag i kläm när länsstyrelser tolkar lag olika

Alla företag i Sverige måste förhålla sig till samma regler. Men när länsstyrelser runt omkring i Sverige tolkar lag blir inte utfallet detsamma. Detta skapar en rad problem, skriver Andrea Femrell och August Liljeqvist vid Näringslivets Regelnämnd. 

Det skapar problem när länsstyrelser runt omkring i Sverige tolkar lag, om bland annat djurhållning olika, skriver företrädare för Näringslivets regelnämnd.
Det skapar problem när länsstyrelser runt omkring i Sverige tolkar lag, om bland annat djurhållning olika, skriver företrädare för Näringslivets regelnämnd.Foto: Henrik Montgomery/TT, Adam Ihse/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Näringslivets Regelnämnd, NNR, som är det samlade näringslivets företrädare i regelförbättringsfrågor, har i en ny kartläggning av länsstyrelsernas regeltillämpning presenterat exempelärenden inom fyra olika områden och samlat in svar om bland annat tidsåtgång och tillsyn för dessa. Det handlar om djurskyddskontroll, miljötillsyn, strandskydd och tobakstillsyn – ärenden av en typ som berör ett flertal företag över hela landet.

Stora skillnader mellan länsstyrelserna 

Skillnaderna mellan hur exempelärendena bedöms av länsstyrelserna är i vissa fall betydande. En länsstyrelse genomför kontroller av en bergtäkt varje år medan en annan anser att det räcker med vart femte år. Några länsstyrelser använder möjligheten till digitala besök vid sina kontroller, även med drönare, medan andra inte gör det utan hänvisar till diktafonen som möjligt digitalt verktyg.

Frågan om i vilken grad länsstyrelserna bör motivera företagaren att själv i förväg upptäcka eventuella brister och åtgärda dem direkt varierar också.

Skillnad i attityd till uppdraget finns också. Vissa länsstyrelser förvarnar om vad de avser att granska inför kommande besök, medan andra lägger större tyngdpunkt på att avslöja brister i företagens verksamhet. Frågan om i vilken grad länsstyrelserna bör motivera företagaren att själv i förväg upptäcka eventuella brister och åtgärda dem direkt varierar också.

Svåra att motivera

Även skillnader i angiven tidsåtgång visas kunna vara betydande och svårmotiverade. Med samma lagstiftning att förhålla sig till är det svårt att se varför en länsstyrelse behöver många gånger fler arbetstimmar för att hantera och följa upp ett identiskt ärende som tar en annan länsstyrelse betydligt kortare tid att handlägga.

Det finns såklart lokala skillnader och unika omständigheter, både gällande företagens verksamhet och förutsättningar, som kan motivera skillnader i tid och möjligheter, men det är ändå svårt att se att såpass olika bedömningar som framkommer kan vara motiverade.

Ett utmärkt tillfälle 

Mot bakgrund av resultatet och utifrån företagens upplevelser finns goda möjligheter för länsstyrelserna att effektivisera och enhetliggöra regeltillämpningen och sitt arbete med näringslivsfrågor. Exempel på detta är:

  • Ett utökat samsynsarbete med större fokus på väsentliga omständigheter som förenar liknande ärenden i olika län – och ett mindre fokus på unika omständigheter i varje enskilt fall.
  • En kundtjänstfunktion, likt skatteupplysningen, som gör det lättare för företagen att förutsäga och planera för kostnader och tidsåtgång och att jämföra för- och nackdelar med olika etableringsorter.
  • Servicegarantier med åtaganden om information och handläggning.
  • En utveckling av formerna för dialog med företagen och deras organisationer.

I länsstyrelsernas regleringsbrev, det styrdokument som regeringen använder för att varje år lägga fast prioriteringar och verksamhet för myndigheter, ges för år 2024 flera uppdrag som rör regelförenkling och regelförbättring. Det är därför ett utmärkt tillfälle för länsstyrelserna att i samarbete med näringslivet växla upp arbetet med att få till ett förutsägbart regelverk och en effektiv tillämpning över hela landet.

Det är vår förhoppning att NNRs rapport och de rekommendationer vi ger i samråd med våra medlemmar kan utgöra ett av många viktiga underlag och bidrag till detta arbete. Ett arbete som hela landet tjänar på.

Nämnda personer

Andrea Femrell

Vd Näringslivets regelnämnd
pol. mag (Umeå uni., 1998)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00