Flera kandidater till EU-kommissionen i farozonen

Kandidater som ifrågasatts

Miguel Arias Cañete

Den tidigare spanske jordbruksministern, som kandiderar till posten som klimat- och energikommissionär, hade svårt att övertyga EU:s folkvalda om att han har kapat alla band till oljeindustrin, när han blev utfrågad av parlamentets miljö- och industriutskott i onsdags.

Parlamentsledamöterna grävde envetet i hans och hans familjemedlemmars ekonomiska intressen i industrin. Dessutom var de så upprörda över att han flera gånger före utfrågningen hade ändrat på redovisningen av sina ekonomiska förhållanden att parlamentets rättsutskott fick ta sig an ärendet.

Avgörandet kom sent på måndagen; rättsutskottet fann inga oegentligheter. Ärendet återgår till utskotten som träffas igen på tisdag.Även om de flesta var överens om att Cañete generellt sett hade ordning på sin kommande portfölj var tveksamheterna kring hans miljöengagemang så starka att det fortfarande inte går att säga hur hans politiska framtid kommer att se ut. Jeppe Kofod från danska Socialdemokraterna har påpekat att de tänker kräva att han antingen får ett nytt ansvarsområde eller att han blir nedröstad helt.

Men å andra sidan ser det ut som om han har lyckats bli frikänd i ett annat ärende: Han har fällt några mindre lyckade kommentarer om sin egen ”intellektuella överlägsenhet” gentemot kvinnor, vilket har fått parlamentets jämställdhetsutskott att skicka ett ilsket brev till kommissionsordförande Juncker.

 Jonathan Hill

 Den brittiske lorden Jonathan Hill är den ende av de 17 kommissionärskandidaterna som har upprört parlamentet till den grad att han fått bakläxa och var tvunget att komma tillbaka på en ny utfrågning under tisdagen. Dessutom har den kommande kommissionären för finansiell stabilitet, finansiella tjänster och kapitalmarknader blivit ombedd att under helgen svara på 23 frågor om allt från hans relation till den finansiella sektorn i London till hans syn på den digitala valutan bitcoin. Det var klart från början att Hill skulle få en tuff uppgift när han skulle förklara hur han tänkt hålla brittiska intressen i Londons finanscentrum skilda från sitt uppdrag som ny kommissionär.

Kritikerna säger att det är som att sätta räven att vakta får.

Hill kommer från premiärminister David Camerons konservativa parti, som står utanför parlamentets storkoalition av kristdemokrater, socialister och liberaler. Därför kan han i princip offras utan att det kostar koalitionen något. Många varnar dock för att om man säger nej till Hill blir det ett rött skynke i ansiktet på en brittisk regering som redan har en väldigt ansträngd relation till Bryssel och allt vad staden står för.

 Alenka Bratušek

 Bratušek, som nyligen avgick som Sloveniens statsminister, är nominerad till vice ordförande i kommissionen med ansvar för att skapa EU:s energiunion. Hon är den av de kommissionärskandidater vars utfrågning blev till en offentlig härdsmälta när hon på måndagseftermiddagen inte kunde svara på många av de 45 frågor som parlamentarikerna hade i rockärmen åt henne.

 I egenskap av sittande statsminister utnämnde den liberala politikern sig själv som en av tre slovenska kandidater som Juncker kunde välja mellan när han satte ihop sitt lag av kommissionärer.

Det har gjort henne hemskt impopulär i sitt hemland. Inte minst med tanke på att hon precis hade lidit en svidande valförlust och stod inför att överge regeringsmakten när det här beslutet skulle fattas. Därtill kommer att hon har försinkat en rapport från det slovenska anti-korruptionsutskottet, som skulle klargöra huruvida utnämningsproceduren hade gått rätt till eller inte. Det här gjordes på ett mycket enkelt sätt: Hon har inte hämtat rapporten på posten, även om den blev klar så tidigt som den 9 september. Brevet levererades till henne personligen förra veckan. Men rent formellt kan rapporten inte offentliggöras förrän Bratušek tar emot rapporten och ger ett svar, och det har hon två veckor på sig att göra. Representanter för anti-korruptionsorganisationen Transparency nternational kallar det här agerandet för ”en fars”.

 Tibor Navracsics

 Ungerns kandidat till posten som EU:s nästa kultur- och utbildningskommissionär med ansvar för medborgerliga rättigheter och ungdomsfrågor blev på måndagen godkänd som kommissionär av parlamentets kulturutskott, men han blev inte godkänd för jobbet han var nominerad till. Det här hände efter att parlamentarikerna under hans utfrågning förra veckan varit starkt kritiska till det sätt han på hemmaplan har hanterat implementeringen av kontroversiella medielagar, som har fått internationell kritik för att hota pressfriheten. Den konservative politikern är känd som högerhand åt Ungerns impopuläre statsminister Viktor Orbán, vilket gör honom impopulär i EU-kretsar redan i förväg. Det märktes också tydligt när Tibor Navracsics mötte parlamentets kulturutskott förra veckan.

Utskottet lade ner mycket tid på att fråga om Navracsics förflutna i en regering som har satt mediefriheten i Ungern under press, och som har gjort livet svårt för organisationer som arbetar för öppenhet och demokrati. Parlamentet var redan i förra veckan missnöjt med hans insats och gav honom sex uppföljningsfrågor, där han bland annat ombeds att ”offentligt fördöma” de ungerska medielagarna. Det är fortfarande en öppen fråga vad hans roll i nästa EU-kommission kommer att bli.

Det spekuleras att han antingen kan få en beskuren portfölj, som inte innehåller de medborgerliga rättigheterna, eller att han får ett helt annat jobb. Hans portfölj anses dock redan vara en av de lättaste i hela kommissionen. Det kommer att finnas en motvilja från vissa håll mot att flytta honom till en annan post, något som i praktiken skulle innebära en befordran.

 Pierre Moscovici

 Kommer den blivande franske ekonomikommissionären att förmå att sätta åt tumskruvarna på sitt lands regering när Frankrike inte lever upp till EU:s budgetkrav? Parlamentets ekonomiutskott ansåg inte att den tidigare franske finansministern, Pierre Moscovici, kunde ge tillfredsställande svar på det när han i torsdags morse fick utstå en av de tuffaste utfrågningarna som någon kandidat fått genomlida. Utskottet vill ha en rad garantier av honom, innan han kan få ta över ansvaret för att styra EU:s ekonomiska politik. Därför har han fått i uppgift att svara skriftligt på 22 frågor från parlamentarikerna innan tisdag, och därefter ska utskottet återigen ta ställning till hans framtida politiska öde.

 Parlamentarikerna från den gröna gruppen och socialdemokraterna (S&D) beskriver Moscovicis öde som ett resultat av det politiska kriget mellan falangerna som har brutit ut i parlamentet under utfrågningarna. De flesta säger att den rutinerade socialdemokraten gav bra svar på tal under utfrågningen och att han gjorde en övertygande prestation. Men det räckte inte för i synnerhet kristdemokraterna i EPP, som är parlamentets största partigrupp, som behöver Moscovicis skalp för att kunna rädda sina egna kandidater som är i farozonen.

 Věra Jourová

 Den tjeckiska kommissionskandidaten har inte hamnat i skottlinjen så mycket för sin prestation, utan för att hon fått ett nästan omänskligt stort politikområde, som parlamentarikerna inte är säkra på att hon mäktar med. Därför har kommissionärskandidaten med ansvar för EU:s rättspolitik samt konsumentfrågor och jämställdhet fått ytterligare 32 frågor om allt från kollektiv talan, dataskydd och homosexuellas rättigheter till välfärdsturism. I sitt 20 sidor långa svarsbrev försöker hon ge parlamentarikerna de svar de förväntar sig. Nu ska de fyra utskotten som sitter på hennes politikområden besluta huruvida de nöjer sig så här, eller om Jourová har fått för mycket på sin tallrik.

På tisdagen fick dock Jourovà grönt ljus från parlamentet.