Få lämnar Kustbevakningen

Det är Publikt som har sammanställt Arbetsgivarverkets statistik över personalomsättning på alla myndigheter med minst 100 anställda. De konstaterar att personalomsättningen hos myndigheterna som helhet var 11,9 procent under 2022, och att det var en ökning med 2,1 procentenheter jämfört med 2021.

Få lämnar Kustbevakningen

Mikael Furberg är enhetschef på operativa avdelningen, Kustbevakningen. I april nästa år firar han 20-årsjubileum som anställd på myndigheten. När han ser tillbaka på sin egen resa, så kan han se flera förklaringar till varför man ska vara kvar på Kustbevakningen. {{factbox:5381:L}}

– Jag har själv sjöbakgrund. Många har redan ett intresse för miljön och för arbetet som de tar med sig in i jobbet. Sedan kan vi erbjuda regelbundna arbetstider som ger möjlighet till ett vanligt familjeliv, säger han till Altinget.

Variation och samhörighet

Han pekar också på varierande arbetsuppgifter och miljö.

– Vi är generalister men har samtidigt möjligheter till specialisering och att utvecklas i ordinarie anställning. Det bidrar till stimulansen. Man kan också bo kvar på sin hemort samtidigt som man breddar sin repertoar i arbetslivet.

– Det finns en stark samhörighet och gemenskap bland medarbetarna som man inte ska underskatta.

Osäker omvärld kan påverka

Men även en myndighet med lojal personal har utmaningar och områden som de kan förbättra. Mikael Furberg berättar att de håller på med arbetsmiljöenkäter. {{image:30024:L}}

– Kustbevakningen är inne i en stor omställning med det omvärldsläge som råder. En del funderar nog på vad det kan innebära, vilka uppgifter som kan komma i framtiden. Vart myndigheten är på väg inom totalförsvaret är en fråga som diskuteras mycket på mässarna, säger Furberg.

Ingen av Tillväxtverkets chefer är tillgängliga för intervju när Altinget försöker nå dem. Pressansvariga Carin Carltoft pekar på regeringsuppdraget i mars 2020, att hantera stöd vid korttidsarbete i samband med coronapandemin, som den viktigaste förklaringen till myndighetens höga personalomsättning.

Tillväxtverkets växtvärk

”Bortsett från korttidsuppdraget har vi väldigt låg extern rörlighet, det vill säga att medarbetare väljer att avsluta sin anställning. Det är endast någon procent”, skriver hon i ett mejl till Altinget. {{factbox:5382:R}}  

Våren 2020 hade Tillväxtverket växtvärk. Från att i januari ha haft runt 500 medarbetare, växte de till som mest 1 300 medarbetare. En del lånades in från andra myndigheter, en del rekryterades utifrån.

”Stödet gick att söka från mars 2020 till och med hela 2021, och vi hanterar fortfarande ärenden i stödet”, förklarar Carltoft, och skriver:

”I november 2022 var vi ungefär 950 medarbetare. Vid årsskiftet 2022/2023 avslutade närmare 400 medarbetare som arbetade med korttidsuppdraget, (eller i stödfunktioner relaterat till uppdraget) sina tidsbegränsade anställningar. Detta var helt enligt plan. Det är främst det, och att det varit lite större omsättning av medarbetare som arbetat i korttidsuppdraget jämfört med andra uppdrag inom myndigheten som gör att personalomsättningssiffran blir så hög.”