Energiforsk: Både staten och kapitalet måste satsa mer på energiforskning

Statens investeringar i energiforskning behöver öka. Världen går mot en temperaturökning på uppemot tre grader och Sveriges utsläpp beräknas öka med upp till tio miljoner ton till 2030, enligt regeringens beräkningar. Vi vet sedan tidigare att klimatförändringarnas kostnader är betydligt högre än kostnaderna för att ställa om.

Samtidigt innebär omställningen stora affärsmöjligheter – om Sverige är konkurrenskraftigt. EU:s utgivning av utsläppsrätter ska upphöra 2039. Det innebär att det om 16 år i princip blir förbjudet att släppa ut fossil koldioxid från bland annat stål- och cementindustrin. Sverige har unika förutsättningar att fortsätta vara en stark industrination, men då behöver omställningen genomföras snabbt.

De energi- och klimatpolitiska målen återspeglas inte i investeringarna i forskning.

För att ska klara det behövs mer forskning. Men statens anslag till energiforskning har minskat kraftigt och är i dag bara en tredjedel av vad de var 1981, räknat som andel av BNP, enligt IEA och OECD.

När det gäller omställningen finns det några saker forskare är överens om:

• Industrins omställning innebär en kraftig ökning av elförbrukningen.
• Den snabba ökningen av vind- och solkraft i Europa innebär ett mer varierat utbud av el, oavsett hur Sveriges elsystem ser ut.
• Planerbar elförsörjning behövs och det kan uppnås med till exempel kärnkraft, väderberoende elproduktion i kombination med lager eller vätgas- eller biogasturbiner.

Men om annat saknas samsyn. Till exempel tror många forskare att ett väderberoende elsystem kan fungera utmärkt, andra att det skulle vara riskfyllt.

Regeringen förbereder en energiforskningsproposition och Energiforsk har tre förslag:

Fördubbla energiforskningen
De energi- och klimatpolitiska målen återspeglas inte i investeringarna i forskning. Norge, Danmark och Finland har alla kraftigt ökat sina investeringar i energiforskning. Studier från bland annat amerikanska MIT visar tydlig koppling mellan offentliga investeringar i forskning och långsiktig konkurrenskraft. Vi rekommenderar därför en fördubbling av investeringarna i energiforskning till 2028.

Öka den samhällsvetenskapliga energiforskningen
Det krävs fler perspektiv än tekniska. Till exempel behövs kunskap om kostnader och nyttor av omställningen och hur dessa kan fördelas rättvist. Det behövs också mer kunskap om hur riskerna i investeringar kan minskas och hur olika energimarknader bör designas. Vi rekommenderar därför mer samhällsvetenskap i energiforskningen.

Satsa på samfinansierad forskning med näringslivet
I dag hindras forskningsprojekt av att de inte passar dagens finansieringsformer. Vi rekommenderar därför att staten satsar 100 miljoner kronor per år till samfinansierad forskning, med krav på industriellt engagemang. Energiforsk är villigt att samordna en sådan satsning. De forskningsprogram Energiforsk driver i dag omsätter cirka 100 miljoner kronor, varav en majoritet kommer från näringslivet. En statlig satsning ger näringslivet starka incitament att öka sina satsningar.

Det är bråttom att genomföra elektrifieringen och mildra klimatförändringarna. För att skapa ett robust och hållbart energisystem behövs mer forskning. Då behöver staten och näringslivet växla upp sina ambitioner.