"En starkare äganderätt stärker de gröna näringarna"

DEBATT. Det behövs övergripande och specifika förändringar i äganderätten, men framförallt i dess implementering, skriver Sveriges Jordägareförbunds generalsekreterare Anders Grahn. Bland annat behöver markägarnas ställning stärkas och myndigheternas möjligheter att överpröva andra myndigheters beslut begränsas.

Av: Anders Grahn
generalsekreterare Sveriges Jordägareförbund

En välfungerande äganderätt är grunden för företagandet på landsbygden och en förutsättning för långsiktiga och hållbara beslut. Äganderätten har de senaste decennierna stärkts juridiskt, inte minst genom EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. Den borde vara självklar men ändå upplever vi att den i den praktiska omsättningen alltmer urholkas på grund av strandskydd, avverkningsförbud, olika intrångsärenden med mera samt en myndighetsutövning som alltför ofta kringskär egendomsskyddet.

Så kan äganderätten stärkas

Det behövs därför övergripande och specifika förändringar i äganderätten, men framförallt i dess implementering. Sveriges Jordägareförbund har tagit fram tio förslag till en starkare äganderätt och presenterar här de fem viktigaste:

1. Revidera ”miljöundantaget” i Regeringsformens 2 kapitel §15

En grundläggande princip är att den som tvingas avstå sin egendom ska vara ”tillförsäkrad full ersättning för förlusten”. Praxis visar dock på en oroande trend där myndigheter tenderar att allt oftare tolka inskränkningar som att de sker av miljöskyddsskäl – vilket i praktiken har lett till utebliven ersättning vid intrång. Det behövs därför ett förtydligande i regeringsformen att tillämpning av "miljöskyddskäl" endast ska ske väldigt restriktivt samt att markägaren ska erhålla ersättning i högre utsträckning än idag.

2. Stärkt ställning för markägare

Markägare kan i dag få nyckelbiotoper, grön infrastruktur eller värdekärnor utpekade på sina marker utan att ha blivit konsulterade eller kunna överklaga. Dessa områden skapar enorma arealer där det uppstår osäkerhet om hur marken ska kunna nyttjas i framtiden. Här behöver regelverket ändras så att markägare alltid konsulteras personligen och även har möjlighet att överklaga beslut som avser vederbörandes egendom. Därtill behöver även full ersättning utgå vid intrång i ägande- och nyttjanderätt till fast egendom. Motsvarande regler som vid expropriation, inklusive ersättning för värdeförsämring, borde införas.

3. Begränsa myndigheters rätt att överpröva andra myndigheters beslut

I dag har till exempel länsstyrelser möjlighet att överpröva kommunernas beslut om bifall till dispens från strandskyddet och vissa av Skogsstyrelsens beslut. Detta skapar oförutsägbarhet för markägaren samt flyttar beslutet från lägre till högre nivå. I flera länder övervägs möjligheten att begränsa myndigheters möjlighet att överpröva andra myndigheters beslut i vissa frågor. Det borde även prövas i Sverige.

4. Ersätt allmänna miljöskydd med fullt definierade sådana

Varje gång det fattas beslut om skydd av naturen, som inskränker markägarens rådighet över sin mark, ska beslutet motiveras för den mark eller fastighet det avser. Det ska inte kunna hänvisas till övergripande riktlinjer eller principer utan dessa ska motiveras för det specifika mark- eller vattenområde som beslutet avser.

5. Inför beaktande av egendomsskyddet i regleringsbreven

I dag har vi ett egendomsskydd som borde vara starkt. Implementeringen av det har dock utvecklats i en negativ riktning. Myndighetsutövningen måste fullt ut respektera äganderätten. Det finns därför behov av att införa permanenta, tydliga krav i myndigheternas regleringsbrev att egendomsskyddet ska beaktas i myndighetsutövningen.

Nödvändiga förändringar för gröna näringarna

Vi hoppas att våra förslag för en bättre fungerande äganderätt ska bli en ledstång och inspiration till förändringar nödvändiga för att säkra grundförutsättningarna för de gröna näringarna.

Forrige artikel Tio hetaste miljödebatterna 2018 Tio hetaste miljödebatterna 2018 Næste artikel "Därför behöver EU-parlamentet fyllas med miljöpartister"
Konflikterna i industrins färdplaner mot fossilfritt

Konflikterna i industrins färdplaner mot fossilfritt

FOSSILFRITT. Den växande högen av färdplaner från industrisektorerna sätter press på politiken att sätta ner foten i flera frågor. Det gäller inte bara striden om biodrivmedlen eller hur elnätet och elproduktionen ska klara av de ökande behoven.