Elcykeln banar väg för gröna jobb och tillväxt

Transportsektorn står för över en fjärdedel av koldioxidutsläppen i Europa, en andel som ökar. Därför är det inte konstigt att EU-kommissionen agerar inom denna sektor när klimatmålen ska nås. Kommissionen har även närmat sig transportfrågorna då luftföroreningar orsakar närmare en kvarts miljon för tidiga dödsfall årligen inom EU.

Elcykeln strategiskt viktig

På senare tid har kommissionen valt att allt tydligare lyfta möjligheten att öka cyklingen i Europas städer och tätorter. Inte minst EU-kommissionens vice ordförande Frans Timmermans, som kontinuerligt framhäver möjligheterna med ökad cykling. Det handlar förutom miljöargumenten om näringspolitik och möjligheten att skapa två miljoner gröna europeiska jobb.

Som ordförande för Europas samlade cykelbransch ser jag hur land efter land betraktar elcykeln som strategisk viktig för omställningen. Som vd för en av Europas största cykeltillverkare här i Sverige ser jag stora möjligheter för vårt land att ta ledartröjan i omställningen.

Sverige har en betydande cykelproduktion och har dessutom under flera år stärkt innovation och inhemsk produktion av elcyklar. Våra cyklar utvecklas, designas och tillverkas inte i Kina, utan i de svenska städerna Varberg och Vansbro. Fler cyklister innebär således gröna arbetstillfällen för svenskar inom flera sektorer och med olika utbildning – varav många kvalificerade.

Infrastrukturen brister

Elcykeln är en gamechanger som attraherar allt fler. Elcykeln är aktiv mobilitet eftersom den kräver att man trampar, men innebär också komfort och tillgänglighet, vilket leder till att folk cyklar oftare och längre. När vi gör marknadsundersökningar ser vi tydligt hur just elcykeln lockar över många bilister att bli cyklister, vilket gynnar såväl den egna hälsan som klimatet och stadsmiljön. Flera studier visar på samma utveckling. Med elcykeln behövs inga politiska pekpinnar utan förändringen sker frivilligt, i städerna och på landsbygden.

Det finns dock ett stort hinder och det är bristen på säker och kapacitetsstark cykelinfrastruktur. I statens egna nationella cykelbokslut konstateras år efter år att infrastrukturen är avgörande för viljan att cykla.

Med elcykeln behövs inga politiska pekpinnar utan förändringen sker frivilligt, i städerna och på landsbygden.

Rent konkret skulle regeringen behöva vidta två åtgärder – en på kort sikt och en på lång sikt. Här och nu skulle regeringen kunna ställa sig bakom Statens väg- och transportforskningsinstituts (VTI) nyligen utredda förslag till nationellt cykelmål – en fördubbling till 2035 – samt uppdra åt VTI att tillsammans med berörda myndigheter ta fram en handlingsplan för att nå målet. På längre sikt skulle cykelns andel av den nationella transportplanen behöva växa från dagens knappa en procent till att närma sig tio procent.

Cykelstrategi för Europa

Även om EU-kommissionen har tagit viktiga steg inom cykelområdet finns behov av att medlemsstater som Sverige lyfter frågan. Ett ypperligt tillfälle ges nu under det svenska ordförandeskapet. Genom att kroka arm med exempelvis Frankrike, Irland, Österrike och Benelux-länderna kan Sverige ge kommissionen stödet att ta fram en riktig cykelstrategi för hela Europa.

Om elcykelns potential dessutom lyfts kan regeringen inte bara göra Sverige till en ledande cykelnation i Europa, utan den kan också hitta en egen profilfråga som kombinerar svensk teknikdriven tillväxt med klimatpolitiskt ansvar.