EI: Vad kommer folk förvänta sig nästa gång?

Med ett skissartat utspel inför partiledardebatten utlovade de socialdemokratiska finans- och energiministrarna på onsdagsmorgonen att sex miljarder kronor ska vikas till ett elpriskompensationsstöd för att mildra effekterna av vinterns höga elpriser.

– Jag förstår att människor känner oro för sin ekonomi. Det är helt oacceptabelt att en ensamstående förälder eller pensionär får kraftigt höjda elräkningar för att Europa är beroende av naturgas och Ryssland stryper sina leveranser. Vi ska ha god tillgång till el med bra priser i Sverige, oavsett var vi bor, sade Khashayar Farmanbar (S) vid en pressträff på onsdagsmorgonen.

Under de kommande veckorna ska ett slutligt förslag tas fram i samarbete med branschen och läggas till riksdagen, utlovade Farmanbar och Damberg, vilket direkt öppnade för en strid ström av inspel och kommentarer under onsdagen.

Principiella motståndare har viss förståelse

Men att nu Sverige ser ut att ansluta sig till de Europeiska länder som reagerat på de ovanligt höga energipriserna med en marknadspåverkande åtgärd är inte okontroversiellt.

Tillsynsmyndigheten Energimarknadsinspektionen ser principiellt problem med åtgärder som stör elmarknadens funktion. Men myndighetens biträdande chefsekonom Jens Lundgren har förståelse för initiativet. 

– Vi vet att det är jättemånga kunder som har blivit tagna på sängen av de här höga priserna. Det är klart att man kan förstå regeringens initiativ, säger Lundgren till Altinget, samtidigt som han påpekar att de inte har insyn i hur stödet ska utformas.

Utifrån informationen på förmiddagens presskonferens så drar Lundgren några försiktiga slutsatser.

Utifrån att det här är ett kortsiktigt stöd för att hjälpa utsatta kunder i en extrem situation, är det min preliminära bedömning att det inte är sannolikt att stödet kommer att påverka kundernas vilja att reagera på prissignaler, eller marknadens funktion, på lång sikt.

Jens Lundgren
Biträdande Chefsekonom EI

– Alla typer av stöd har en risk att de stör marknadens funktion. Det är viktigt att göra analysen och se hur de påverkar marknaden. Men utifrån att det här är ett kortsiktigt stöd för att hjälpa utsatta kunder i en extrem situation, är det min preliminära bedömning att det inte är sannolikt att stödet kommer att påverka kundernas vilja att reagera på prissignaler, eller marknadens funktion, på lång sikt, säger Lundgren, som dock lyfter en aspekt som behöver studeras närmre.

– Sedan är det frågan vad kunderna förväntar sig nästa gång, om det nu skulle bli väldigt höga priser igen?

Rättvist eller ej?

Frågan om hur rättvist det är att det främst är de hushåll som inte energieffektiviserat som gynnas av stödet, i alla fall upp till en nivå av 2 000 kilowattimmar, vill Lundgren inte gå in på.

– Det är mer av fråga av politisk art, som jag inte ser anledning att kommentera.

Om det ska vara så att staten går in och säger exempelvis att ”såhär höga får inte priserna va”, då faller tanken på hur det framtida energisystemet ska fungera.

Markus Wråke
Vd Energiforsk

Markus Wråke, vd för Energiforsk som ägs av energibranschföreningar och Svenska Kraftnät, höjer ett varningens finger, även om han inte heller vill recensera politiken.

– Skulle stödet få en utformning där den är knuten till den förbrukning jag har nu, eller framåt, där modellen är ”ju mer jag konsumerar, desto mer får jag av staten”, undergräver ju det incitament att spara på el, vilket motverkar ambitioner om energieffektivisering och flexibilitet som också finns, säger Wråke, samtidigt som han tillägger:

– Sedan kan man viss rätt hävda, som regeringen antyder, att det är en kortsiktig åtgärd och då spelar inte sannolikt det här så stor roll för utvecklingen i stort.

Men kommer det ha en effekt på marknaden på lång sikt?

– Nej, jag tror inte det, säger Wråke och fortsätter:

– Men det finns en underliggande fråga här som jag tycker är viktig för hur energisystemet och omställningen ska gå till: Nämligen rörande vilka prisnivåer och variationer som är acceptabla? För i de flesta scenarier som vi tittar på så är elpriserna över lag ungefär desamma som i dag, men däremot kommer de att variera mer, säger Energiforsks vd och fortsätter:

– Men om det ska vara så att staten går in och säger exempelvis att ”s åhär höga får inte priserna va”, då faller tanken på hur det framtida energisystemet ska fungera.

Tecken i tiden?

Wråke trycker på vikten att inte överdriva betydelsen av den enskilda åtgärden.

– Men om det här är ett tecken i tiden på en principiell omställning i politiken, då är det en jättestor fråga, säger han.

Jag hoppas att den här vintern kan bli startskottet för ett omfattande energieffektiviseringsarbete.

Khashayar Farmanbar
Energiminister (S)

Huruvida så är fallet låtas vara osagt. Energiministern och finansministern var i sina uttalanden under onsdagen tydliga med att det som vidtas är en exceptionell åtgärd, som konsumenter inte kan förvänta sig framöver vid liknande händelser. I stället hoppades Farmanbar att årets elprisdebatt leder till ett förändrat beteende framöver.

– Jag hoppas att den här vintern kan bli startskottet för ett omfattande energieffektiviseringsarbete, sade han.

”Oroande signal om att binda priserna”

Samtidigt lyfte energiministern en försiktig uppmaning om att fler konsumenter bör fundera på om de ska behålla rörliga elprisavtal. Den sortens resonemang köper inte Cajsa Bartusch som leder Uppsala Smart Energy Research group.

– Det här kopplar till ett inneboende fel på marknaden, där vi samtidigt som vi har sagt att vi ska ha en fri marknad som bygger på tillgång och efterfrågan, har en situation där prissignalen sällan når slutkonsumenten, säger Bartusch och trycker på att det dessutom historiskt varit mer gynnsamt för konsumenten att ha ett rörligt pris.

– Väldigt få elkonsumenter har exempelvis ett elhandelsavtal som innebär att elpriset varierar med marknadspriset, fastän det ökar möjligheten att påverka sina elkostnader och samtidigt bidra till positiva effekter för samhället och klimatet.

Detta kan jag inte veta, men jag skulle kunna tänka mig att många elkonsumenter skulle bli förbannade om de visste att branschen, genom att tillämpa fasta elpriser, berövade dem möjligheten att bidra till omställningen.

Cajsa Bartusch
Docent, Uppsala Universitet

Att svara på prissignaler genom att vara mer flexibel i sin elanvändning innebär inte bara att man kan spara pengar, utan bidrar även till en snabbare omställning av energisystemet, vilket gynnar klimatet.

– Branschen har helt korrekt identifierat att det ska vara enkelt för kunden, men tenderar felaktigt tro att ”kunder varken kan eller vill”, men vår forskning pekar på att det inte stämmer. Utan det är snarast så att flertalet inte har konfronterats med marknadens prissignaler och således inte har haft möjligheten.

”Konsumenterna skulle nog bli förbannade om de visste”

Detta beror förmodligen på en rädsla för att välja fel väg, att göra sina kunder missnöjda och att de därmed ska välja en annan handlare, säger Bartusch och fortsätter:

– Detta kan jag inte veta, men jag skulle kunna tänka mig att många elkonsumenter skulle bli förbannade om de visste att branschen, genom att tillämpa fasta elpriser, berövade dem möjligheten att bidra till omställningen. Om de kände till att ”jag som kund, genom att vara flexibel, kan bidra till en snabbare omställning av energisystemet”, så tror jag att det är många som skulle välja det alternativet.