Här är klimatbesluten som regeringen måste ta

Johanna Grant, ordförande, Gröna Bilister

– Kommunerna bör få rätt att införa miljözoner och avsätta gatumark för parkering för bilpooler. Bilpooler bör även få sänkt moms som taxi det vill säga sex procent moms. Regeringen bör göra en översyn av reglerna för förmånsbilar och reseavdrag, så att även dessa får en miljöstyrande verkan samt att införa en obligatorisk ursprungsmärkning av drivmedel vid pump.

Ulf Perbo, näringspolitisk chef, Transportföretagen

– Ett förhållningssätt som inger oro för att politiken inte blir stabil, utan kommer att ändras på ett sätt som skapar kostnader och osäkerhet för investerare och konsumenter, är den bristande samordningen med EU:s klimatpolitik på transportområdet. Till exempel avviker förslaget till reduktionsplikt och den tekniska utformningen av bonus-malussystemet från EU:s regler på ett sätt som gör att det finns skäl att anta att de svenska reglerna om de nuvarande förslagen genomförs kommer att revideras inom kort på ett oförutsägbart sätt. Detta gynnar inte Sveriges möjlighet att på ett effektivt sätt nå klimatmålen. En ökad samordning med EU:s politik har starkt stöd i forskningen kring hur klimatmålen bäst kan nås.

"Ganska bisarrt hur mycket klimatpolitik regeringen just nu levererar."

Lorentz Tovatt, politisk sakkunnig hos miljöminister Karolina Skog (MP), twittrar

Rickard Nordin, energipolitisk talesperson, Centerpartiet

– Det regeringen behöver göra är att lägga förslag med verklig klimatnytta. Då behöver bonus-malus skärpas omgående och flygskatten skrotas till förmån för saker som ger verklig effekt. Vi vill exempelvis se mer biodrivmedel i flyget, en miljölastbilspremie och fler möjligheter för kommuner att prioritera miljöbilar.

Gustav Melin, vd, Svenska bioenergiföreningen

– Vi tycker att alltför lite av regeringens politik fokuserar på de faktiska utsläppen av koldioxid. Reduktionsplikten är ett bra förslag men bonus-malus bestraffar bilar som drivs med förnybara drivmedel. Vi menar att det är dyr och ineffektiv klimatpolitik som slår mot den bästa åtgärden för omställning, nämligen att byta bränsle. Flygskatten måste också göras om så att vi kommer igång med att flyga på förnybara biobränslen. Att flyga med miljövänliga drivmedel kommer inte att vara särskilt mycket dyrare än fossilt i framtiden men produktionen av biojets måste komma igång i större skala. Vi tycker att politiken ska styra bort från farliga utsläpp inte styra folks beteende, i synnerhet inte eftersom man kan flyga miljövänligt, det gör ju fåglarna.

Nina Ekelund, programdirektör, Hagainitiativet
– Satsa på järnvägens driftsäkerhet och stimulera gods på järnväg genom sänkta banavgifter enligt dansk modell med miljörabatt. Av inkomna trailers till Sveriges gräns går endast tre procent på järnväg. Ytterligare ett förslag som snabbt borde kunna genomföras är att införa en obligatorisk klimatdeklaration vid annonsering av flygresor, på samma sätt som gällt för bilannonser under lång tid.

Ola Hansén, klimathandläggare, Världsnaturfonden WWF
– Personbilarna, som har störst andel av utsläppen, är viktigast. Nu behövs kraftigare stöd till elektrifiering. Billigare elfordon lanseras och behöver ta stora andelar av nybilsmarknaden, till exempel genom starkare bonus malus. Sen behövs även beslut om 2025 som nyförsäljningsstopp för fossildrivna bilar.

Mikael Karlsson, senior partner 2050, forskare KTH, ordförande European Environmental Bureau
– Regeringens klimat- och trafikpussel är vackert men saknar ännu tre bitar – kilometerskatt för tung trafik, sänkta banavgifter på järnvägen och långsiktiga EU-regler för svenska biodrivmedel. I nästa steg bör de styrmedel som nu införs skärpas. Det pekar på vikten av en genomgripande skatteväxling, där miljöskatter höjs och snedvridande skatter sänks lika mycket.

Sara Emanuelsson, handläggare för klimat, miljömål och styrmedel, Energiföretagen Sverige
– Teknikneutralitet är viktigast nu för att ge alla lösningar samma möjlighet att utvecklas. Än så länge vet vi inte vilken teknik som blir ledande i framtiden, därför gäller det att satsa brett. Att underlätta för utbyggd laddinfrastruktur är förstås viktigt. Regeringen behöver också se över reglerna för milersättning och reseavdrag.

Mattias Goldmann, vd, tankesmedjan Fores
– På beteendesidan är det mesta ogjort; man får till exempel fortsatt dra av 18,50 kr per mil för bil och 250 kr per år för cykel, och även med de förändringar som föreslås är förmånsbilar underbeskattade. Jag saknar också staten som föregångare; alltifrån det symboliska som att regeringsplanet bör gå på biobränsle, till områden där offentlig upphandling kan göra stor skillnad, till exempel med funktionsupphandlingar som alla pratar om men få gör.

Hanna Lidström, språkrör, Grön ungdom

– Jag vill se spaden i marken för fler sträckningar av stambanor för höghastighetståg. Regeringen satsar redan på underhåll av järnvägen och har räddat nattågen, men vi behöver komma igång med byggandet av höghastighetståg för att på allvar konkurrera ut inrikesflyget. Jag vill också se mer statligt stöd till cykelvägar och mer pengar i klimatklivet, som leder till bland annat laddinfrastruktur.

Jens Holm, klimatpolitisk talesperson, Vänsterpartiet
– Regeringen har fattat flera beslut i rätt riktning, men de borde ha varit ambitiösare. Vi vill ha åtgärder mot de konsumtionsbaserade utsläppen, till exempel för att minska köttkonsumtionen. Vi vill också ha en utfasning av miljöskadliga subventioner liksom en storskalig satsning på tåg och kollektivtrafik.

Em Petersson, kampanjledare klimat och energi, Greenpeace

–Trafiken fortsätter att öka och behöver minska snabbt, framför allt vad gäller lastbilar. En kilometer-skatt är en bra början men det behövs mycket större åtgärder för att vända utvecklingen. Sverige släpper årligen ut mer än tio gånger så mycket som vi har i vår klimatbudget.