Debatt

Den nya regeringen behöver en ny energipolitik

Aldrig tidigare har så många olika aktörer varit så eniga om Sveriges behov av och innehåll i energipolitiken. Aldrig tidigare har en regering gått i sådan otakt med detta, skriver Maria Röske, ordförande 100% förnybart.

Energiministern Ebba Busch politik har förbättringspotential, menar debattören.
Energiministern Ebba Busch politik har förbättringspotential, menar debattören. Foto: Lars Larsson/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

En dryg månad efter att den nya regeringen lade fram sin energipolitiska riktning i Tidöavtalet och regeringsförklaringen är responsen från såväl industrin som miljöorganisationerna entydig – det behövs en ny energipolitik.

Kärnkraft tar för lång tid

Trots att riktningen för en ny energipolitik med fokus på enbart kärnkraft var tydlig redan i valrörelsen har förvåningen inför de framlagda förslagen varit stor i energibranschen, den omställande industrin och bland investerare. Industrin är extremt tydlig med vad den behöver för att klara sin omställning med bibehållen konkurrenskraft – tillgång till grön el och tillräcklig kapacitet i elnäten.

Att hoppas på en framtid med ny kärnkraft får stå var och en fritt att göra, statsråd inkluderade.

Enligt flera bedömningar står Sverige inför åtminstone en fördubbling av elanvändning till 2045. Redan 2030 förväntas den uppgå till minst 200 TWh – en ökning med 50 procent på bara åtta år. Utmaningen adresseras överhuvudtaget inte av den politik som nu föreslås. För oaktat om man ser en renässans för kärnkraft i Sverige eller inte kvarstår detta faktum: den kommer inte att vara på plats förrän om tidigast 10 till 15 år. Optimistiskt beräknat.

För att säkerställa att omställningen av såväl svensk industri som transportsektor inte tappar kraft är följande förslag viktiga inslag i en energipolitik som sätter avtryck också inom ramen för innevarande mandatperiod:

  1. Korta tillståndsprocesserna för ny elproduktion och elnät. Instruktioner till berörda myndigheter om att samverka kring utbyggnaden av elproduktion och elnät måste nu tydliggöras och förslagen i Klimaträttsutredningen om att stärka kompetens och resurser på tillståndsprövande myndigheter bör verkställas. Samhällets acceptans för utbyggnaden behöver öka. Utredningen om incitament för privatpersoner och kommuner ska lämnas till regeringen under 2023. För att inte sinka utbyggnaden innan en ersättningsmodell är på plats behöver regeringen snabbt verkställa utredningens förslag och överväga att i förtid garantera ersättning till de kommuner som ger tillstånd.
  2. Anta en hög ambitionsnivå för havsvind. Potentialen är enorm. Alla ansökningar om tillstånd som hittills inlämnats för prövning omfattar drygt 90 GW, motsvarande 350 TWh el – mer än dubbelt så mycket som Sveriges årliga elanvändning i dag. Det är därför viktigt att de tillståndsärenden som ligger på regeringens eget bord skyndsamt hanteras, samt att Svenska kraftnäts utbyggnad av transmissionsnätet till hav får fortsätta.
  3. Landsätt en strategi för solcellsutbyggnaden. Potentialen för solel är stor i hela landet och storskaliga solcellsparker kan byggas och anslutas till elnätet på mindre än två år. Men det behövs ett ambitiöst mål och en handlingskraftig strategi.
  4. Uppmuntra lagring och flexibilitet i elsystemet. Ett förnybart elsystem skapar nya behov av lagring av el och flexibilitet. Den tekniska utvecklingen går fort, men det behövs ett tydligt fokus och styrmedel som uppmuntrar aktörer att investera i lagring och flexibilitet.
  5. Satsa på energieffektivisering. Energieffektivisering måste ges högsta prioritet och långsiktiga styrmedel, till exempel genom vita certifikat och lägre fastighetsskatt för energieffektiva byggnader. Även befintliga styrmedel bör styra mot lägre effekt, till exempel genom att inkludera effekt- och flexibilitetsåtgärder i energideklarationer.

Regeringen i otakt med samtiden

Aldrig tidigare har så många olika aktörer varit så eniga om Sveriges behov av och innehåll i energipolitiken. Aldrig tidigare har en regering gått i sådan otakt med detta. Att hoppas på en framtid med ny kärnkraft får stå var och en fritt att göra, statsråd inkluderade. Men för den som vill se en blomstrande svensk industri som lyckas i omställningen till fossilfrihet är den viktigaste uppgiften de kommande fyra åren att sjösätta politiska förslag som undanröjer hinder också för det förnybara.


E-post Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget