Debatt: Låt forskningen stödja politiken även i klimatkampen

DEBATT. I dag saknas ett oberoende rådgivande expertorgan i EU-kommissionens klimatlagförslag. En klimatlag utan ett sådant expertorgan är som att ha en karta utan skala och kompass. Det skriver Alina Averchenkova på London School of Economics.

Alina Averchenkova
Policyforskare och ledare för Forskningsprogrammet om styrning och lagstiftning vid Grantham Research Institute och CCCEP


I år, allt eftersom coronaviruspandemin spred sig runt världen, blev vi brutalt påminda om hur viktig vetenskaplig expertis är i att säkerställa samhällets välfärd och utveckla ett informerat policysvar i kristider.

Medborgarna måste få råd från hälsoexperter för att skydda samhället från covid-19:s förödelse, samt ge hopp om en återgång till det normala. Politikerna litade på forskare och expertgrupper för att leda akuta nedstängningar för städer och länder, samt att planera en väg för att öppna upp igen med minsta möjliga ekonomiska och mänskliga förlust.

I sådana prövande tider har forskarexperter blivit våra mest efterfrågade och tillförlitliga röster. Det är en viktig lärdom för en annan storskalig global kris – klimatförändringarna. Klimatförändringar är ett globalt hot som forskare länge har varnat allmänheten och politiker om, dock med otillräckligt politiskt gehör. Kommer samhällets nyvunna tro på vetenskapen sträcka sig till klimatkrisen och tvinga oss att ta detta hot på större allvar?

Ett oberoende expertorgan

Det måste medges att Europa har visat sig vara ambitiösare i sin klimatkamp än många andra. Men Europas utsläppsminsknings- och klimatanpassningsåtgärder är fortfarande långt ifrån vad forskningen anser vara nödvändigt för att undvika de värsta verkningarna av klimatförändringar – vi måste göra mer.

Det bästa sättet för att garantera att de europeiska klimatmålen och -policyerna är vetenskapligt sunda är ett oberoende expertorgan med befogenhet att råda om förslag och utvärdera planers och policyers framsteg. Ett sådant organ saknas tyvärr i EU-kommissionens klimatlagförslag, vilket ska leverera den i övrigt lovvärda målsättningen att i lag förankra ett klimatneutralitetsmål 2050.

En karta utan kompass

Fastän den föreslagna europeiska klimatlagen är den första inom det europeiska samarbetet, är denna typ av lag inte ett nytt påfund. Omfattande nationella klimatlagar finns i Storbritannien, Finland, Frankrike, Tyskland, Irland, Mexiko, Nya Zeeland, Sverige och andra länder.

Nästan alla nationella klimatlagar i Europa – till och med i världen – har ett oberoende rådgivande expertorgan som inrättats i syfte att råda regeringar om mål, policyer och övervakning av framsteg. Och med goda skäl: Vetenskapen rörande klimatförändring är komplex och lagar kan endast styra själva regeringens respons, och skapar ett större behov för utvärderingar av tredje part.

Oberoende rådgivande expert organ på nationell nivå har bidragit till att stärka ansvaret för policybeslutsprocessen och politiskt stöd för klimathandling. Utan ett oberoende expertorgan, kommer den europeiska klimatlagen inte att ha någon analys av tredje part för att överbrygga klyftan mellan målen för minskade utsläpp och de faktiska verkningarna av policyer för att uppnå dessa. Inte heller kommer det att finnas några tydliga, tillförlitliga myndigheter att oberoende utvärdera framstegen mot dessa mål.

Den europeiska klimatlagen kan komma att bli unik genom vad den saknar, snarare än vad den ämnar bli. En klimatlag utan ett oberoende rådgivande expertorgan är som en karta utan skala och kompass – det gör det svårt att avgöra avstånd och bästa väg för att nå slutmålet.

Stärker legitimiteten

Hur kan vi säkra att implementeringen av den europeiska gröna given förlitar sig på den bästa forskningen och expertisen? EU skulle kunna hämta inspiration och lära av styrningsinnovationer och erfarenheter på nationell nivå.

Detta genom att tillsätta ett europeiskt råd för klimatförändring – ett oberoende rådgivande expertorgan – som tillhandahåller oberoende vetenskaplig granskning av mål och policyförslag, granskar implementeringen av den europeiska klimatlagen, tillhandahåller ett europaomspännande perspektiv på framsteg och policykonsekvens.

Genom att tillhandahålla oberoende, högkvalificerad och opolitisk granskning och rådgivning, kan detta organ stärka politiskt stöd för förslag från kommissionen och den övergripande legitimiteten och acceptansen för implementering av EU:s övergång till klimatneutralitet.

Komplettering till IPCC

Somliga kanske undrar: varför kan inte Europa helt enkelt förlita sig till arbetet i FN:s klimatpanel (IPCC)? Varför behöver Europa en egen expertpanel?

IPCC tillhandahåller policymakare regelbundna vetenskapliga utvärderingar om klimatförändring, dess verkningar och framtida risker, samt ger råd om alternativ till anpassningar och mildringsåtgärder. Och genom sina periodiska utvärderingar, bidrar IPCC till att uppnå en omfattande nivå av vetenskaplig förståelse för klimatförändring, och förklarar var mer forskning krävs. Emellertid tillhandahåller inte IPCC råd om specifika mål eller policyförslag, och bedömer inte heller implementeringsframsteg inom ett särskilt geografiskt område.

Ett europeiskt råd för klimatförändring skulle fungera som en komplettering till IPCC:s arbete genom att tillhandahålla råd som är relevanta för Europeiska unionen angående specifika mål och policyförslag, samt genom att utvärdera framstegen mot dessa mål uteslutande inom Europa.

Liknande rådgivande organ på nationell nivå visar att detta arbete inte underminerar IPCC, utan snarare hjälper till att omsätta dess arbete i nationell och regional tillämpning.

Medlemsstaterna måste göra sig hörda

Vikten av oberoende experters bidrag till klimatpolicyer har bevisats världen runt, faktiskt har nästan alla befintliga klimatlagar inrättat eller infört ett rådgivande organ. Europa bör inte hamna på efterkälken. 

Förra veckan röstade Europaparlamentet om att inrätta ett sådant organ och medlemsstaterna måste nu göra sig hörda i rådet för att se till att detta förankras i lag.

De senaste sex månaderna har påmint världen om exakt hur väsentliga forskarna är för våra samhällen och vår välfärd, och vikten av att beakta deras varningar och råd i frågor avseende folkhälsa och miljökriser. Låt oss ge vetenskapen en klar röst i Europas svar på klimatförändring genom att skapa ett oberoende vetenskapligt klimatorgan för att tjäna den Europeiska gröna given.

Forrige artikel MP: Vi vill se en EU-budget för klimatet och demokratin MP: Vi vill se en EU-budget för klimatet och demokratin Næste artikel Ebba Busch: Anpassa klimatåtgärderna till barnfamiljer och folk på landsbygden Ebba Busch: Anpassa klimatåtgärderna till barnfamiljer och folk på landsbygden
  • Rapportera

    Hans Lönn · Civilingenjör

    Bästa s.k. forskare!

    Alina Averchenkova ansluter sig till alla odugliga forskare som stirrar sig blinda på klimatforskningen! I princip är vi väl alla övertygade om att vi står inför oöverstigliga problem med bl.a. för stora CO2-utsläpp? Inte ett enda framsteg har gjorts sedan Rio 1992! Man håller bara på och gaggar om vi skall sätta målet till högst 1.5 eller 2.0 graders temperaturförhöjning! Borde man inte istället ha koncentrerat sig på vad och hur man skall göra för att minska CO2-utsläppen?

Centern vill kalla Per Bolund till finansutskottet

Centern vill kalla Per Bolund till finansutskottet

TAXONOMIN. Centern vill att finansmarknadsminister Per Bolund (MP) kallas till finansutskottet för att ge svar om Sveriges agerande i förhandlingarna kring EU:s taxonomi. "Vi vet fortfarande inte vad regeringen tycker i sak" säger C:s finanspolitiska talesperson Rickard Nordin till Altinget.