Debatt

Sluta polarisera mellan kärnkraft och vindkraft

Hjelmeland, Kristiansen Nøland och Estenlund polariserar mellan kärnkraft och vindkraft. Det är olyckligt, elektrifieringen går att klara med en stor andel vind- och solkraft ihop med flexibilitet – både med och utan kärnkraft, skriver Filip Johnsson och Lisa Göransson, forskare på Chalmers, i en replik.

De tre forskarna påstår att vi har en tro på ett fullständigt väderberoende elsystem. Men vi har inte en tro på något system alls utan har endast jämfört tre olika framtida elsystem, skriver debattörerna.
De tre forskarna påstår att vi har en tro på ett fullständigt väderberoende elsystem. Men vi har inte en tro på något system alls utan har endast jämfört tre olika framtida elsystem, skriver debattörerna.Foto: Jonas Ekströmer/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Som svar på en artikel vi skrev på DN Debatt den 6 augusti skriver Martin Hjelmeland, Jonas Kristiansen Nøland och Samuel Estenlund den 31 augusti att det inte är möjligt att genomföra elektrifieringen med en stor andel sol- och vindkraft om dessa energikällor inte genererar inkomst samt att ingen gynnas av ett instabilt elsystem och en olönsam energimarknad.

Läs också

Vi kan bara hålla med om detta och det är heller inget vi hävdat. I vår rapport jämför vi tre framtida elsystem med och utan kärnkraft och i korthet konstaterade vi att:

samtliga tekniker tjänar in sina kostnader i vår modellanalys vilket framgår i rapporten.

  • Det är fullt möjligt att möta det ökade elbehovet med en stor andel väderberoende elproduktion.
  • Med dagens typ av elmarknad, där endast leverans av el ger en intäkt, balanseras investeringar i planerbar och väderberoende elproduktion på ett kostnadseffektivt sätt.
  • Samtliga undersökta elsystem klarar att möta klimatmålen och industrins elektrifiering.

Vi vill här bemöta de påståenden som de tre forskarna för fram i sin artikel.

Teknikerna tjänar in sina kostnader

Deras huvudpoäng är att vi har nollpriser under en stor del av årets timmar i fallet med mycket vindkraft och att detta visar på en ”priskannibalisering” för vindkraften. Men samtliga tekniker tjänar in sina kostnader i vår modellanalys vilket framgår i rapporten.

Forskarna skriver att en tidsupplösning på 3 timmar inte är tillräckligt bra för att fånga variationen i kraftproduktionen från väderberoende källor och att ”balansera elnätet” inte är gratis. Som anges i rapporten använder vi 1 timmes tidsupplösning när vi visar hur efterfrågan möts i det elsystem med störst andel väderberoende elproduktion. När det gäller variationer inom timmen har tidigare arbeten i vår forskargrupp visat att dessa hanteras framför allt med stationära batterier till en låg kostnad för elsystemet. Det finns också forskning som visar hur batterier kan användas för att reglera frekvensen i elsystem med stor andel väderberoende elproduktion.

De påstår att olika flexibilitetsåtgärder medför betydande kostnader ”som inte nödvändigtvis inkluderas i rapportens uppskattningar”. Tvärtom är kostnaderna inkluderade i modelleringen vilket anges tydligt i rapporten.

Vi har inte en tro på något system alls

Forskarna pekar mycket riktigt på att vi endast hanterar väderlek för två olika år. Men som vi anger i rapporten kan variationer som förekommer mycket sällan hanteras av åtgärder med låga investeringskostnader som till exempel gasturbinkapacitet med bränslelager.

De tre forskarna påstår att vi har en tro på ett fullständigt väderberoende elsystem. Men vi har inte en tro på något system alls utan har endast jämfört tre olika framtida elsystem.

I vår rapport konstaterar vi att Sverige borde fokusera på de verkliga utmaningarna för omställningen, bland annat i form av effektivare tillståndsprocesser, kompetensförsörjning, effektivisering och nya smarta energitjänster då dessa utmaningar kommer finnas oberoende av mängd kärnkraft och när denna kan komma in.

Det är bråttom med elektrifieringen och Sveriges industriprojekt vill ha billig el. Vind- och solkraft ger de lägsta elpriserna i dag – även medräknat flexibilitetsåtgärder – och kan byggas ut nu och fram till 2030. Kanske kan kärnkraft komma in tidigare än vad som ofta antas men det vet ingen i dag och då blir det än mer obegripligt att försöka ställa vindkraft mot kärnkraft.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00