Så hanterar myndigheterna regeringens sparkrav

Sverige befinner sig i en utdragen ekonomisk vinter, säger finansministern och pekar på utmaningar för såväl hushåll som företag. Men även statens myndigheter har det tufft. Altinget kunde i slutet av förra året rapportera om hur Försäkringskassan fattat beslut om ännu ett sparpaket, denna gång på 300 miljoner kronor.

I regeringens och Sverigedemokraternas budget för 2024 ligger, utöver det återkommande produktivitetsavdraget, även en generell besparing på omkring en procent i stora delar av statsförvaltningen. Försvaret och polisen undantas, och pengarna ska användas för att finansiera reformer.

Tanken, enligt finansminister Elisabeth Svantesson, är att sparkravet ska stimulera myndigheterna till att arbeta mer effektivt. Men flera myndigheter ser svårigheter med att åstadkomma en effektivisering, enligt en enkät som Altinget genomfört.

Endast 3 av 21 myndigheter bedömer att möjligheten till effektivisering är god. 

– Effektiviseringar gör vi ju hela tiden. Men samtidigt som vi gör det ökar kostnader och vi får hela tiden fler uppdrag, och det är väldigt få saker som vi kan säga att vi ska sluta göra, säger Bodil Aarhus Andrae, avdelningschef för ledning- och verksamhetsstöd på SMHI.

Drygt var fjärde svarande uppfattar att regeringen överskattar myndighetens möjligheter till effektivisering. Var tredje upplever i stället att bedömningen huvudsakligen är korrekt, och lika många avböjer från att svara på frågan.

– Det är svårt att göra stora besparingar med relativt kort varsel. Men vi kommer ju göra det. Det blir hårda prioriteringar och så jobbar vi med att effektivisera verksamheten, säger Annela Yderberg, ekonomidirektör på Arbetsförmedlingen vars anslag kraftigt minskat och redan förra året påbörjade förändringar av verksamheten.

Artikeln fortsätter under grafiken.

Personalnedskärningar och sänkt ambition

Majoriteten av de som svarat på Altingets enkät gör bedömningen att de ekonomiska förutsättningarna är svåra i förhållande till myndighetens uppdrag. Kravet på besparingar får enligt var femte svarande stor eller mycket stor påverkan på verksamheten. Fler uppger också att andra faktorer bidrar till ett tufft läge.

”Kravet på effektiviseringar och besparingar är högre än den generella besparingen som regeringen gör”, skriver en myndighet.

”Sparkravet är en specifik parameter som egentligen bör gå att hantera”, svarar en annan.

Det handlar framför allt om ökade kostnader och anslag som inte tillräckligt räknas upp med inflationen, men också nya uppdrag och krav på exempelvis säkerhet.

För att hantera besparingarna uppger många myndigheter, likt regeringens önskan, att de kommer att arbeta för att utveckla arbetssätt och processer. Flera ser även över stödfunktioner, administration, IT och liknande.

För två tredjedelar av myndigheterna kommer sparkravet leda till att de sänker ambitionsnivån. SMHI arbetar med sina prognoser dygnet runt, men kommer för att hantera ekonomin behöva minska arbetstiden och jobba färre nätter.

– Men det är svårt att effektivisera de delarna ytterligare. Vi märker av de ökade kostnaderna och då handlar det om att minska ner på antalet stationer eller underhåll, säger Bodil Aarhus Andrae och pekar på utmaningar med att hålla uppe kvaliteten.