Debatt

Regeringens tvångsdigitalisering är ett hot mot postkonkurrensen

Planerna på att införa ett tvång för medborgare och företag att ha digitala brevlådor är en fråga som förtjänar diskussion. Ett forcerat och ogenomtänkt digitaliseringstvång kommer att få allvarliga negativa effekter, skriver företrädare för Arena för framtidens distribution.

Vi uppmanar regeringen att vara glasklar med att den inte avser att lägga fram förslag som utgör hot mot privata postoperatörer, som riskerar att fördyra e-handeln och som försämrar Sveriges beredskap. Det skriver debattörerna.
Vi uppmanar regeringen att vara glasklar med att den inte avser att lägga fram förslag som utgör hot mot privata postoperatörer, som riskerar att fördyra e-handeln och som försämrar Sveriges beredskap. Det skriver debattörerna.Foto: Helena Landstedt/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Digitaliseringen av skrivna meddelanden är en revolution som har många positiva effekter. Det är därför digitala tjänster fått sådant genomslag. Övergången från pappersbaserade meddelanden till digitala har hittills skett helt organiskt, utifrån människors önskemål och företags förmåga att erbjuda tjänster som efterfrågas. Det är marknadsekonomi när det är som bäst. Nu överväger regeringen uppenbarligen att överge denna framgångsväg för att i stället börja reglera och intervenera. Det vore olyckligt.

Det måste finnas en möjlighet för framförallt äldre medborgare att kunna få välja att få myndighetskommunikation brevledes

När Postfinansieringsutredningen presenterade sitt betänkande gav ansvarig minister Erik Slottner utredningen ett tilläggsdirektiv om att utreda införandet av tvångsanslutning av medborgare, företag och offentlig sektor till digitala brevlådor för att kunna ta emot digitala försändelser från myndigheter. Det angavs två motiv: spara pengar för myndigheter och positionera sig som ledande inom digitalisering. Bägge motiven är förståeliga. Men regeringen bör även ha ett medborgarperspektiv. Det måste finnas en möjlighet för framförallt äldre medborgare att kunna välja mellan att få myndighetskommunikation brevledes eller via en digital brevlåda. Priset för en politiskt driven och forcerad tvångsdigitalisering kan bli mycket högt. Låt oss peka på tre konsekvenser.

1. Risk för utslagning av konkurrensen

Danmark har gjort det obligatoriskt för medborgarna att ta emot post digitalt från offentlig sektor. Det innebar en dramatiskt negativ volym- och resultatutveckling för danska Postnord. Civilminister Erik Slottner har i en intervju sagt att: ”Vi kan inte avstå digitalisering för att det finns ett statligt bolag (Postnord Sverige) som förlorar på det”.

Det är dock fler än Postnord Sverige som kommer att drabbas av en politiskt forcerad tvångsdigitalisering. Sverige har till skillnad mot Danmark viss konkurrens på postmarknaden. Ett resultat av kristdemokraten Mats Odells avreglering. Konkurrensen på den svenska postmarknaden är dock mycket bräcklig. Konkurrensen är förklaringen till att svensk postmarknad fungerar så mycket bättre än exempelvis den danska. Att värna konkurrensen är därför en angelägenhet för hela samhället.

Vid en snabb och massiv digitalisering riskerar konkurrensen inom fysisk distribution att rubbas. Privata postoperatörer kämpar redan idag med vacklande lönsamhet och skulle sannolikt inte klara en hastig och kraftig volymminskning. Volymen traditionella brev från myndigheter är betydande och därför avgörande för privata postoperatörers fortlevnad. Digitalisering pågår förvisso för fullt men minskningen av fysiska volymer är relativt stabil, förutsägbar och därmed hanterbar. Marknaden bör därför även fortsatt ha ansvaret för digitaliseringsutvecklingen, för att minska negativa bieffekter.

2. Dyrare och sämre pakethantering

Om privata postoperatörer skulle slås ut skulle det också drabba paketdistributionen och därmed fördyra och försämra e-handel. Precis som hos Postnord samproduceras traditionella brev med paketbrev hos privata aktörer och det är tillsammans som dessa produkter skapar ekonomisk bärkraft för privata postoperatörer och som möjliggör deras konkurrensförmåga på e-handelsmarknaden.

3. Försämrad beredskap

Att det finns ett väl fungerande nät för distribution av brev och paket är en helt central beredskapsfråga. I händelse av kris eller krig är det inte osannolikt att elektronisk kommunikation slås ut i kortare eller längre perioder. Då måste det finnas alternativ. Det måste gå att distribuera meddelanden utan tillgång till internet. För att detta ska vara möjligt till en rimlig kostnad måste den infrastruktur för post som finns idag värnas. Det är därför både kortsiktigt och dumt att riskera att framkalla en kollaps för traditionell post. Flera olika regeringar har också varit noga med att framhålla behovet av postdistribution som en viktig del i beredskapen. Att då gå fram med förslag som slår direkt mot detta framstår som kontraproduktivt.

Vi som representanter för Arena för framtiden distribution – och som verkar för en konkurrens på postmarknaden - vill därför med skärpa uppmana den sittande utredningen att noga beakta alla konsekvenser av en forcerad och framtvingad digitalisering. Vår tro och förhoppning är att nuvarande regering vill främja konkurrens, och inte försämra den bräckliga konkurrensen på postmarknaden.

Vi uppmanar regeringen att vara glasklar med att den inte avser att lägga fram förslag som utgör hot mot privata postoperatörer, som riskerar att fördyra e-handeln och som försämrar Sveriges beredskap. 

Undertecknare

Håkan Malmros
Förbundsordförande, Fria postoperatörers förbund
Eva Glückman
Vd, Grafiska Företagen
David André
Vice vd, 21 Grams
Roland Tipner
Grundare, Svensk direktreklam (SDR)

Nämnda personer

Erik Slottner

Civilminister (KD), ledamot partistyrelsen
Påbörjade studier vid pol. mag-programmet (Linköpings uni.)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00