Debatt

Politikerna måste sluta missköta svensk infrastruktur

Vår eftersatta infrastruktur riskerar att hämma utvecklingskraften i såväl storstäder som mindre orter. Det skriver Susanna Ohlin och Emma Rudh, COWI.

Sverige bör överväga att instifta ett nationellt mål för hur stor andel av BNP som ska gå till infrastruktur precis som vi har för forskning och utveckling och försvaret, skriver debattörerna.
Sverige bör överväga att instifta ett nationellt mål för hur stor andel av BNP som ska gå till infrastruktur precis som vi har för forskning och utveckling och försvaret, skriver debattörerna.Foto: COWI
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Det är ett faktum att svensk transportinfrastruktur är i miserabelt skick. Investeringsbehovet i såväl underhåll som ny infrastruktur är enormt. Svensk infrastruktur har misskötts på ett sätt som bäst kan jämföras med en bostadsrättsförening som helt eller delvis underlåtit att avsätta pengar till underhåll, och nu läcker det in från både taket och källaren. Skillnaden är att det går snabbt att åtgärda problemen i en bostadsrättsförening, till skillnad från problemen på våra vägar och järnvägar. 

Altingets gratis nyhetsbrev

Negativ utveckling i storstäderna

Under perioden 2005-2021 växte befolkningen med en miljon men satsningarna på infrastruktur hängde inte med. Antalet kilometer järnväg per miljon invånare minskade med 14 procent. Stockholm, Skåne och Västra Götaland är bland de regioner i Europa som har haft allra mest negativ utveckling av järnvägstätheten. Detta visar en ny rapport som COWI har sammanställt. 

I Sveriges mest tätbefolkade regioner har utvecklingen varit allra mest negativ. I Stockholmsregionen är sifforna - 24 procent, i Västsverige (Västra Götaland och Halland) - 19 procent och i Sydsverige (Blekinge och Skåne) - 17 procent.  

Enligt Sveriges transportpolitiska mål ska transportsystemet ”bidra till utvecklingskraft i hela landet”. Men vår eftersatta infrastruktur riskerar i dag att hämma utvecklingskraften i såväl storstäder som mindre orter. Nu krävs nystart och reformer för att bygga i kapp och rusta Sverige. Både på kort sikt genom förbättrat underhåll och på lång sikt i form av satsningar på nya samhällsviktiga infrastrukturprojekt.

Inför nationellt infrastrukturmål

Sverige bör överväga att instifta ett nationellt mål för hur stor andel av BNP som ska gå till infrastruktur precis som vi har för forskning och utveckling och försvaret. Målet för forskning och utveckling är fyra procent av BNP, men satsningar på infrastruktur som andel av BNP har minskat under lång tid.

Under den period som Sveriges infrastruktur byggdes ut och befolkningen växte under 1960-talets satsades fyra procent av BNP på infrastruktur. Vad som är ett lämpligt BNP-mål i dag behöver diskuteras, men vi är i ett läge som till viss del liknar efterkrigstidens – med både befolkningstillväxt och brist på infrastruktur. Det betyder inte att ett nytt mål behöver vara fyra procent men 0,7 procent, som satsades mellan 2013-och 2022, är bevisligen inte tillräckligt. 

Under perioden 2005-2021 växte befolkningen med en miljon men satsningarna på infrastruktur hängde inte med.

Regeringen och infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) bör därför överväga att separera nyinvesteringar och underhåll i Trafikverkets nationella plan. Planen anger de ekonomiska ramarna för underhåll och nybyggnation av infrastruktur. I stället kan en särskild investeringsbudget inrättas som innebär att underhåll inte konkurrerar ut resurserna till nya projekt. Investeringsbudgeten kan lånefinansieras vid behov, men också alternativa finansieringskällor bör övervägas.

Prova alternativa lösningar

I dag är statsskulden betydligt lägre än på decennier, bara strax över 15 procent. Att låna pengar kan alltså vara ett sätt att finansiera nödvändiga investeringar. Alternativa finansieringskällor innebär konkret att till exempel svenskt pensionskapital kan användas till att investera i vägar och järnvägar för att öka investeringstakten. I dag kan svenskarnas framtida pensionskapital användas till att investera i vägar och järnvägar i andra länder för att få pensionerna att växa, men inte i Sverige.

Svenska pensionsfonder förvaltar 10 000-tusentals miljarder och investerar delar av sina portföljer i så kallade alternativa investeringar där bland annat transportinfrastruktur ingår.  Här finns således potential och resurser om politiken är villiga att tänka nytt och diskutera hur strukturen för detta skulle kunna se ut. 

Det finns ett behov av att prova alternativa lösningar som kan samverka för att rusta upp och bygga ny infrastruktur. Vi som branschaktör vill vara en konstruktiv part i att bygga en robust och framtidssäkrad transportinfrastruktur. 


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00