Därför kommer dricksvattendirektivet att öka kostnaderna för svenska kommuner

I dag fattar riksdagen beslut om EU:s nya dricksvattendirektiv inom ramen för proposition 2023/24:30. Svenskt vatten och VA-organisationerna välkomnar direktivet men oroas av risken för ökade administrativa bördor för kommunerna.

Regeringen försvårar för kommunerna

Enligt förslaget kommer staten via vattenmyndigheterna att dumpa över bristerna i dagens miljöövervakning av vattenkvalitet i tillrinningsområden på kommunerna genom att kräva att de tar fram alla underlag för de riskbedömningar som ska återrapporteras till EU. I praktiken kommer det att leda till ökad byråkratisering och ökade kostnader för kommunerna.

Statens miljöövervakning har redan kritiserats för att inte uppfylla kraven i EU:s vattendirektiv. Vattenförvaltningsutredningen har tidigare föreslagit förändringar (SOU 2019:66). Svenskt vatten anser att regeringen försvårar ytterligare för kommunerna i sin proposition genom att gå emot dricksvattenutredningen från 2020.

Statens miljöövervakning behöver ses över och detta förslag bidrar inte i den ambitionen.

I 2020 års utredning står det: ”enligt utredningsförslaget ska vattenmyndigheterna se till att det utförs en riskbedömning avseende de tillrinningsområden för uttagspunkter för dricksvatten som finns inom respektive vattendistrikt” och ”om vattenmyndigheten begär det ska en kommun ge in det underlag som den innehar och som vattenmyndigheten behöver för att fullgöra sina uppgifter”. I regeringens proposition står det i stället: ”bevaka risker i tillrinningsområdena” samt ”den myndighet som regeringen utser för detta får meddela föreskrifter om att en kommun ska lämna de uppgifter som behövs för att bedöma sådana risker för detta”.

Se över statens miljöövervakning

Den öppna formuleringen ”de uppgifter som behövs” innebär en uppenbar risk för att kommunerna kommer att läggas på uppgifter som borde ligga inom den allmänna miljöövervakningen, recipientkontroll eller till och med utsläppskontroll.

Det är en väsentlig skillnad på utredningens förslag, att kommunerna är skyldiga att lämna över de underlag de innehar, och propositionens att kommunerna ska lämna de uppgifter som behövs. Förslaget i propositionen kan innebära att hela arbetet med att ta fram underlag för riskbedömningar och riskhantering avseende tillrinningsområden läggs på kommunerna och att de får samla in och sammanställa underlag som lämnas till vattenmyndigheterna.

Självklart ska kommunerna genomföra nödvändig inrapportering i enlighet med EU:s regelverk, men vattenmyndigheterna kommer att kräva omfattande underlag. Statens miljöövervakning behöver ses över och detta förslag bidrar inte i den ambitionen.

Detaljkrav ökar arbetsbelastningen

Kommande detaljkrav från myndigheter riskerar också att kräva ytterligare anpassning av kommunernas underlag innan överlämning vilket ökar bördan. Staten måste få systemen för kvalitetssäkring och dataöverföring att fungera innan överföringen sker. Svenskt vatten beklagar att regeringen ändrat på utredningens begrepp ”innehar” till ”som behövs”, en liten förändring i text, men en stor skillnad i verklig arbetsbelastning för kommunerna.