Debatt

Använd flaskhalsintäkterna till energieffektivisering, Busch

I år fick svenska hushåll och företag 45 miljarder kronor av flaskhalsintäkterna som kompensation för höga elpriser. Om summan hade öronmärkts till energieffektivisering hade elpriset kunna sänkas på sikt. Det skriver företrädare för Stockholms handelskammare, Energieffektiviseringsföretagen, Power Circle, och Ngenic.

Energiminister Ebba Busch (KD) borde tänka mer långsiktigt när det gäller flaskhalsintäkterna, menar debattörerna.
Energiminister Ebba Busch (KD) borde tänka mer långsiktigt när det gäller flaskhalsintäkterna, menar debattörerna.Foto: Lars Schröder/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Samtliga debattörer

Tomas Stavbom
Regionchef Uppsala län Stockholms handelskammare
Lotta Bångens
Vd Energieffektiviseringsföretagen
Johanna Lakso
Vd Power Circle
Björn Berg
Vd Ngenic


Vid denna tid förra året aviserade regeringen att man ville använda flaskhalsintäkter till att kompensera svenska hushåll och företag för höga elpriser. Resultatet blev ett elprisstöd på totalt 45 miljarder kronor som betalades ut under första halvåret 2023.

En kortsiktig lösning 

Flaskhalsintäkter uppstår om elpriset i det elområde där elen produceras är lägre än i det elområde till vilket elen överförs. Enligt elmarknadsförordningen ska dessa intäkter användas av Svenska kraftnät för att garantera att kapaciteten är tillgänglig och för att bibehålla eller öka överföringskapaciteten, till exempel genom att investera i nya infrastrukturprojekt.

Det var sannolikt nödvändigt att kompensera företag för förra höstens och vinterns höga elpriser eftersom dessa kraftigt ökade företagens kostnader och därmed riskerade att försämra konkurrenskraften. Samtidigt var det en mycket kortsiktig lösning. På sikt behövs i första hand åtgärder som minskar de negativa effekterna av begränsad kapacitet i elnätet samt en utökning av den totala elproduktionen.

En viktig åtgärd som både dämpar priset och minskar effektproblematiken vore att hushåll och företag ges förutsättningar att använda mindre el genom energieffektivisering, eller genom att styra när på dygnet man använder mest el, så kallad förbrukningsflexiblitet. Enligt forskningen är det också en minskad efterfrågan på el som snabbast kan sänka elpriserna, Om Europa minskar sin elförbrukning med tio procent skulle konsumentpriserna i elområde tre och fyra sänkas med cirka 1,70 kronor per kWh. Enbart för Sveriges del skulle priserna sänkas med cirka 40 öre per kWh om efterfrågan minskar med fem procent i elområde tre och fyra.

Satsa flaskhalsintäkterna rätt

Under senare år har landets hushåll och företag blivit bättre på att använda elen effektivare och minska sin efterfrågan. Enligt Energimyndighetens bokslut från 2022 minskade elanvändningen med cirka fem procent jämfört med 2021. Hushåll och företag blir också bättre på att flytta om förbrukningen till timmar då belastningen på elnäten är lägre. Både energieffektivisering och flexibilitet hos elkunderna ökar den totala överföringskapaciteten i elnätet.

Under senare år har landets hushåll och företag blivit bättre på att använda elen effektivare och minska sin efterfrågan.

I kronor och öre betyder det en hel del för elkunderna. Baserat på Energiforsks studie samt statistik från Svenska kraftnät och SCB har företaget Ngenic räknat ut att elkunder i elområde SE3 minskade sin elanvändning med fyra TWh mellan september 2022 och mars 2023, vilket gav en total besparing om drygt 63 miljarder kronor.

Utbyggnaden av elproduktion och kapacitetshöjande åtgärder i elnätet tar tid. Det visar inte minst flaskhalsintäkterna som under de senaste åren varit ovanligt stora. Prognoser pekar på att intäkterna troligen kommer att vara fortsatt höga i flera år framöver. Det finns för närvarande knappt 50 miljarder kronor i flaskhalsintäkter tillgängliga, något som skulle kunna riktas mot energieffektivisering hos både företag och hushåll. En sådan satsning skulle lösa det problem som flaskhalsintäkterna är avsedda för: att minska kapacitetsbegränsningarna i elnätet.

Elen måste användas effektivare

Vår uppmaning till regeringen är därför att använda flaskhalsintäkterna till energieffektiviseringsåtgärder och förbrukningsflexibilitet, riktat till både till hushåll och företag. Det skulle minska efterfrågan på̊ el och effekt, sänka elpriset och bidra till att uppnå̊ både det svenska energieffektiviseringsmålet till 2030 samt nya tuffare mål på EU­-nivå. Om vi kan använda elen effektivare, när den är som billigast, kommer elpriset sänkas för alla. Det hade varit en win-win för Sverige.

Fotnot: Artikeln har tillfogats en rättelse. Siffrorna från elstödet och flaskhalsintäkterna har korrigerats till de senaste beräkningarna från Svenska Kraftnät.

Nämnda personer

Lotta Bångens

Vd Energieffektiviseringsföretagen

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00