Tiden: Varför ska vi lita på svensk höger i EU?

När Putin inledde sin rättsvidriga invasion av Ukraina stod Europa starkt. Kriget beskrevs med rätta som ett angrepp på oss alla. Denna åsikt delas inte av EU-parlamentets extremhöger. Där finns en utbredd sympati för regimen i Moskva och en ovilja att riskera något för att stödja Ukraina. EU:s starka enighet skulle vara mycket svår att upprätthålla om dessa krafter fick ett reellt politiskt inflytande.

Sverige blir ett varnande exempel 

Under de senaste fem åren har EU orkat markera mot de auktoritära strömningarna som finns inom unionens medlemsstater, framför allt Ungern och tidigare även Polen. Bland annat har en ny mekanism för att säkra rättsstatens principer införts. Det säger sig självt att den typen av tydlig politik blir svårare att upprätthålla om de partier som är själva problemet får ett ökat inflytande.

Vi kan se den svenska inrikespolitiken som ett varnande exempel, när vi nu med Tidö-regeringen för första gången har en klimatpolitik som medvetet ökar utsläppen.

Trots pandemi och ekonomisk tillbakagång har EU under de senaste fem åren lyckats hålla i den nödvändiga klimatomställningen. De framsteg som gjorts under de senaste åren är inte skrivna i sten. Tvärtom är det svårt att se hur ett större högerpopulistiskt inflytande inte skulle leda till stora reträtter och tillbakagångar. Vi kan se den svenska inrikespolitiken som ett varnande exempel, när vi nu med Tidö-regeringen för första gången har en klimatpolitik som medvetet ökar utsläppen.

Det finns en viktig gemensam förklaring till alla dessa tre exempel. Kommissionen leds visserligen av en konservativ ordförande i form av tyska kristdemokraten Ursula von der Leyen. Men i praktiken ligger makten i en bred koalition mellan konservativa, liberaler och socialdemokrater. De mer radikala partierna på högerkanten har kunnat hållas korta.

Inte fallit för för frestelsen 

Till skillnad från i Sverige har den breda högern alltså ännu inte fallit för frestelsen att samarbeta med de högerextrema. Det är därför som Europa har kunnat stå starkt i sitt stöd till Ukraina, därför har man orkat stå upp för demokrati och rättsstatens principer, och därför unionen har kunnat enas om gemensamma tag för att möta klimatkrisen.

Nu pekar opinionsmätningarna på stora framgångar för den populistiska och radikala högern. Det är inte säkert att kartan för de kommande fem åren ser likadan ut. Och det är inte svårt att se hur en ändrad maktbalans i grunden skulle förändra EU. Ett Europa med ett starkt högerpopulistiskt inflytande vore helt enkelt något annat än det samarbete vi har i dag.

Ställ er frågan

Det bästa sättet att motverka detta är om gröna och socialdemokratiska partier växer. Men de traditionella konservativa och kristdemokratiska partierna sitter också på en nyckel. Kommer de orka fortsätta stå upp för Ukraina, och för det som gör Europa starkt i en farlig värld. Kommer de stå emot locktonerna från högerkanten, och drömmen om ett europeiskt Tidö-avtal?

Och frågan för oss är hur våra svenska representanter då kommer att agera. Såväl M, KD som L har tidigare lovat att aldrig samarbeta med Sverigedemokraterna här hemma. Löften som visade sig inte vara vatten värda när regeringsmakten stod på spel.

Erfarenheten säger oss helt enkelt att svensk höger inte är att lita på när det gäller att upprätthålla gränsen mot högerpopulismen. Frågan svenska allmänborgerliga väljare måste ställa sig är därför denna: Om ni inte kunde lita på dem i Sverige. Varför i hela världen ska ni då lita på dem i EU?