Sverige kan pressas att införa euron

När EU-kommissionen nyligen presenterade sin nya långtgående vision för fördjupat ekonomiskt samarbetet mellan euroländerna tog man också upp relationen till medlemsländerna som står utanför valutasamarbetet. Man sa då att Sverige och de andra icke-euro-länderna, som till skillnad från Danmark och Storbritannien inte har undantag, förväntas att gå med i EMU på sikt även om ingen kommer tvingas in i den monetära unionen.

På banken SEB menar man att pressen på Sverige att gå med kan komma att öka framöver om Kommissionens eurovision blir verklighet.

– Avgörande blir hur snabbt integrationen i resten av euroområdet kommer att ske. Ju snabbare det går desto större blir kostnaden för dem som inte är med, säger SEB:s chefsstrateg Johan Javeus till Altinget.

Sverige spela i svagt B-lag

Fördjupat samarbete bland euroländerna är också nära kopplat till den pågående diskussionen om ett EU i två hastigheter där de länder som vill fördjupa samarbetet tillåts göra det medan andra medlemmar kan stå utanför. Johan Javeus tror att många kan komma hoppa på det fördjupande integrationståget om stormakterna Frankrike och Tyskland driver på tillsammans med tungviktarna Italien och Spanien. Och då blir det inte riktigt ett tvåhastighets-Europa utan snarare ett A- och ett B-lag där Sverige helt klart skulle spela i den lägre divisionen.

I och med Brexit skulle Sverige också förlora en stor och mäktig vän då Storbritannien inte längre skulle vara med och försvara intressena hos dem som står utanför eurosamarbetet. Sammantaget utgör det argument för att införa euron resonerar Johan Javeus.

– Om den här integrationen blir av då tror jag att vi på några års sikt mycket väl kan hamna i ett läge där frågan om vi ska vara med i valutaunionen inte kommer vara så kontroversiell längre, säger han.

Hellre euron än inget EU alls

I nuläget finns det dock lite stöd för att gå med i valutasamarbetet bland svenskarna även om vi överlag är positivt inställda till EU. Tidigare i veckan presenterade SCB nya siffror som visade att nästan 55 procent av svenskarna i huvudsak är för EU-medlemskap medan dryga 70 procent skulle rösta nej till euron om det var en ny folkomröstning idag.

^{Källa: SCB}

Andelen som skulle rösta nej har dock minskat jämfört med den förra mätningen från november förra året.
Samtidigt visar en undersökning som SEB har tagit fram tillsammans med Demoskop att 44 procent av svenskarna hellre skulle välja att införa euron om alternativet var att lämna EU. Att jämföra med 42 procent som hellre skulle behålla kronan som självständigt land utanför EU.

^{Källa: SEB/Demoskop}

Calmfors: ”finns risk för minskat inflytande”

Ekonomiprofessorn Lars Calmfors som förespråkade att Sverige skulle införa den gemensamma valutan i samband med folkomröstningen 2003 håller med Johan Javeus på SEB.

Calmfors låg bakom EMU-utredningen i mitten på 90-talet. Där rekommenderade man visserligen att Sverige skulle avvakta med euron men främst av ekonomiska skäl. Och redan då för 20 år sedan pekade Calmfors på risken att Sverige skulle kunna hamna utanför det centrala beslutsfattandet inom EU om man stod utanför valutasamarbetet.

– Vi har kunnat hävda oss ganska väl ändå men det finns en större risk om euroländerna nu satsar på mer politisk integration. Vi har ofta haft samma uppfattning som Storbritannien. Brexit kan därför komma att göra det svårare för Sverige att hävda sig, säger Lars Calmfors till Altinget.

Däremot tror han inte att stödet för euron kommer öka markant i Sverige under överskådlig tid. För att ändra opinionen krävs förmodligen att den svenska ekonomin under längre tid går betydligt sämre än euroländerna.

Formaliteter hindrar Sverige att gå med

Faktum är att Sverige idag inte heller skulle kunna gå med i euron även om man hade velat eftersom man inte lever upp till de så kallade konvergenskriterierna. I grova drag säger de att ett euro-aspirerande land måste ha stabila priser, sunda offentliga finanser och en valutakurs och långräntor som inte skiljer sig alltför mycket från de bäst presterande euroländerna.
Detta kontrolleras inom EU vartannat år och i den senaste kontrollrapporten från 2016 sa man att Sverige inte höll måttet vad gäller stabila priser och saknade viss lagstiftning. Sverige har också valt att inte delta i systemet där man knyter sin valuta till euron vilket gör att man omöjligt kan uppfylla kravet om en stabil valutakurs som inte divergerar mot euron.

Lars Calmfors menar dock att det mest handlar om formalia. I praktiken har Sverige goda chanser att gå med eftersom de svenska finanserna är betydligt starkare än många euroländers.