Svensk sjukvård förlorar när IT-lösningarna halkar efter

Vården står inför välkända utmaningar. En åldrande befolkning ska tas om hand av allt färre människor i arbetsför ålder medan förväntan på högkvalitativ vård bara ökar. Den enda rimliga lösningen är fungerande och praktiska tekniska lösningar som minskar administrationen, ger professionen medicinskt stöd, ger möjlighet till prevention och stöd till livsstilsförändring och slutligen hjälper beslutsfattare att fatta faktabaserade beslut och hushålla med resurserna.

Molntjänster på framfart

Många av dessa lösningar finns redan och är evidensprövade och anpassade för vården oavsett om det handlar om att hjälpa undersköterskor i det dagliga arbetet eller sjukhusdirektörer i strategiska frågor. Problemet är bara att allt detta kräver att svensk vårddata är uppe i någon typ av moln – publika när det är lämpligt och fungerar och privata när det är ett bättre alternativ. För många tekniska lösningar – såsom exempelvis AI-teknik – som kan göra någon reell skillnad för vården fungerar bara delvis, eller inte alls, att köra i egna datahallar, vilket är fallet för hur samtliga svenska regioner i dag bedriver sin IT-verksamhet.

Att vänta ännu längre med att kliva upp i någon typ av moln innebär att vårdens personal inte får hjälp med administration.

EU fattade för två månader sedan beslutet att godkänna det nya upplägget för dataöverföring till USA, där de flesta globala molnleverantörer finns. Beslutet har fått namnet EU-US Data Privacy Framework och innebär att den amerikanska hanteringen av persondata nu ligger på en adekvat nivå – det vill säga i stort sett i linje med hur data hanteras i EU.

Är det då fritt fram att flytta upp alla vårddata i det publika molnet? Nja, förmodligen inte. Det kommer att komma rättsfall i frågan och det krävs en hel del fotarbete för att förankra kraven kring användandet av olika typer av molntjänster samt en plan B om detta beslut av någon anledning skulle ändras.

Börja med riskanalys nu

Esamverkan, en samarbetsgrupp för 36 svenska myndigheter, pekar i sin utvärdering av EU-US Data Privacy Framework att myndigheter som vill flytta till molnet måste ta hänsyn till bland annat risken att upprätthålla tjänster vid kris och krig, risken att inte kunna använda tjänsten i det dagliga arbetet, att bli alltför beroende av en och samma molnleverantör och dolda säkerhetsproblem. I ett nyligen genomfört fiktivt molncase resonerar sig Esam fram till att när det inte längre är juridiskt nej till molntjänster bör fokus flytta till frågan om det är lämpligt att använda molntjänster i det specifika myndighetsfallet.

För att dra nytta av det publika – och de privata – molnens alla fördelar är det tid för att agera. I dagsläget kan man säga att den principiella anledningen att vänta med att flytta upp vårddata i molnet har försvunnit. Fokus bör ligga på bland annat att arbeta med informationsklassning, riskanalys och att påvisa verksamhetsnytta för någon typ av molnflytt.

Att vänta ännu längre med att kliva upp i någon typ av moln innebär att vårdens personal inte får hjälp med administration. Det innebär att läkare i primärvården tvingas fatta alltför många beslut utan kliniskt beslutsstöd eller att sjukvårdsdirektörer optimerar resurserna i blindo vilket riskerar att försämra vården för patienter och arbetsmiljön för professionen.

Öppna upp för tekniska lösningar

Om man tittar utanför Sverige är det tydligt att vårdorganisationer globalt har långt gångna planer på att flytta sina data upp i olika typer av moln. Enligt undersökningen Enterprise Cloud Index från Nutanix använder i dag bara sex procent av världens alla vårdorganisationer en blandning av privata och publika moln eller bara publika moln medan denna siffra kommer att öka till att 44 procent använder en blandning av privata och publika moln och sex procent bara publika moln inom ett till tre år.

Mer än hälften av all global vårddata kommer alltså att ligga i någon typ av moln. Trenden är tydlig – man vill flytta till molnet och utnyttja alla tekniska fördelar som det innebär och det snabbt, men även kunna växla mellan publika och privata moln. Det är dags för svensk vård att följa efter och öppna upp för att på allvar använda tekniska lösningar som gör konkret och praktisk skillnad.