Strid väntas om miljöstöd i jordbrukspolitiken

CAP. Frågan om hur mycket av det gemensamma jordbruksstöden ska gå till miljö- och klimatåtgärder börjar bli het i förhandlingarna på EU-nivå.

Detta efter att miljöutskottet i EU-parlamentet enats om sin ståndpunkt inför reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken under åren 2021 och 2027. Bland annat förespråkar de att minst 30 procent av direktstöden, som utgör runt hälften av budgeten, ska knytas till åtgärder med tydliga miljö- och klimatmål.

Därmed sätter de en siffra på ett styrmedel som EU-kommissionen har föreslagit ska in i reformen. I ministerrådet är detta dock ganska kontroversiellt, enligt Lars Olsson som samordnar den svenska regeringens förhandlingar.

– Det är inte så troligt att man skulle kunna enas om en siffra i rådet. Snarast är det mest aktuellt att diskutera om det ens ska vara ett krav på att det ska vara obligatoriskt att knyta en del av direktstöden till miljö- och klimatåtgärder. Slutresultatet blir då något som man får förhandla om mellan lagstiftarna, säger Lars Olsson till Altinget.

Landsbygdsstöd hänger på budgetförhandlingar

Detsamma gäller diskussionerna om hur stor andel av den andra ”pelaren” av den gemensamma jordbrukspolitiken, landsbygdsprogrammet, som ska knytas till klimat- och miljöåtgärder. Här ligger förslaget också på minst 30 procent. Men flera medlemsländer, bland annat Sverige, vill att den andelen ska höjas.

– Men andra länder är oroliga för vilka konsekvenser det skulle ha, eftersom budgeten föreslås sänkas framöver. Därmed avgörs troligen andelskravet avföras utifrån hur de parallella budgetdiskussionerna faller ut, säger Lars Olsson.

Ska intensiv köttproduktion missgynnas?

En av de organisationer som önskar påverka utsläppen från den intensiva djurproduktionen genom finansiella styrmedel är Greenpeace. Förra veckan presenterade de en rapport som räknat ut att runt hälften av jordbruksstöden (mellan 28,5-32,6 miljarder euro) och nära 20 procent av EU:s budget går till djurproduktion.

Det anses nämligen både resursineffektivt och negativt ur ett klimatperspektiv, då den produktionen leder till högre utsläpp relativt att producera mat till människor direkt. En halvering av köttkonsumtionen bedömdes i en studie från 2014 reducera jordbruksutsläppen med runt 25-40 procent i EU.

Miljöorganisationens inspel fick också stöd i EU-parlamentets jordbruksutskott, som förespråkar att en del av stödmedlen ska knytas till att jordbrukaren inte har en intensiv djurproduktion.

Klarnar troligen i april

Men frågan är om styrmedelsförslaget kan överleva i slutförhandlingarna. Det betvivlar i alla fall bedömare på området. Mer klarhet kommer dels att fås när jordbruksutskottet i parlamentet tar sin ståndpunkt den 6 mars, dels när hela parlamentet sätter ner foten någon gång 16-18 april.

I ministerrådet ser frågorna också ut att klarna i april.

– I april kommer det ske en mer övergripande diskussion kring miljöstyrningen och den ”gröna infrastrukturen” i jordbrukspolitiken. Troligen vet vi mer hur positionerna ser ut efter det, säger Lars Olsson.

Trepartsförhandlingarna om den framtida jordbrukspolitiken kommer troligen att inledas först efter EU-parlamentsvalet.

Läs mer: Grönt omtag i den gemensamma jordbrukspolitiken

Forrige artikel Wikström (L) kritiseras för extraknäck Wikström (L) kritiseras för extraknäck Næste artikel Svensk kritik mot EU:s klimatplan till 2050 Svensk kritik mot EU:s klimatplan till 2050