Delade meningar om grön styrning av jordbruket

CAP. Urvattnat och svagt eller realistiskt och resultatorienterat? Det råder olika åsikter om EU-parlamentets jordbruksutskotts förslag till miljöstyrning av den gemensamma jordbrukspolitiken.

De två utskotten i EU-parlamentet som har inflytande över den gemensamma jordbrukspolitikens miljöstyrmedel levererar skilda bud på dess framtida utformning.

Där miljöutskottet skruvat relativt rejält på kommissionens förslag, för att tydligare använda EU:s främsta pengakasse till att bidra till att uppnå miljö- och klimatmål, så intar jordbruksutskottet inte helt oväntat en mer moderat linje.

Vilka bud ska gälla?

Bland annat sänks de grundläggande miljökraven som kommissionen föreslagit för att en lantbrukare ska kunna kvalificera sig för grundläggande stöd. Miljöutskottet å sin sida höjde dem.

Därutöver skruvar utskotten på olika sätt de mer riktade miljöstödspengarna som ska ingå i direktstödsbudgeten. Jordbruksutskottet vill att 20 procent av medlen ska läggas i en pott för ettåriga miljöprojekt (eco-schemes), som lantbrukaren frivilligt kan ansöka om för att få stöd till att uppnå kortsiktiga miljö-, klimat- och djurhälsomål.
Miljöutskottet vill att alla stödmottagare på något sätt ska delta i projekten, och önskar också knyta 30 procent till potten. Kommissionen hade lagt målet öppet, och endast sagt att medlemsländerna ska ta fram någon form av miljöstöd knutet till direktstödsbudgeten.

C: Morötter passar bäst i jordbruket

Från miljöorganisationssamarbetet EEB:s perspektiv beskrivs jordbruksutskottets linje som antogs i tisdags som en ”barskrapning” av miljöstyrningen, bland annat på grund av att de riktade miljöstöden blir frivilliga. Men C-parlamentarikern Fredrick Federley, som tillsammans med en nederländsk kollega arbetade fram förslaget som gick igenom kring de ettåriga stöden, försvarar det frivilliga upplägget.

– Det går lättare att följa upp resultatet, jämfört med att arbeta med de villkor som vi gjort hittills och som miljöutskottet önskar att vi ska fortsätta med, även om det sker i en ny tappning, säger Federley till Altinget.
Han fortsätter:
– Sedan är det också så att om du jämför de nuvarande reglerna med dem som antogs i jordbruksutskottet, så är det fortfarande hårdare skrivningar som antogs. Vi hade dock velat höja andelen på eco-schemes till 30 procent, men fick inget gehör i utskottet.

S: Utan krav –  business as usual

Federley menar bland annat att miljöutskottets linje alltför mycket liknar de nuvarande förgröningsstöden, som kritiserats av både lantbrukare och miljörörelsen för att vara ineffektiva och administrativt tunggrodda. S-parlamentarikern Jytte Guteland försvarar å sin sida miljöutskottets linje, och trycker på att det är viktigt att ställa krav på alla att delta.

– Nu lever vi i en situation i EU där vi ser att utvecklingen går på tvärs med vad klimatet och miljön, bland annat insektsvärlden, fullkomligt skriker till politiken om vad vi måste göra. Då måste sektorn ställas om. Frivilliga system är bra, men vi måste också styra mot en annan inriktning. Det är så många instrument som drar i en annan riktning som vi måste ändra på.

Men hur ser du på kritiken mot att miljöutskottets linje kan leda till att vi upprepar tidigare misstag, där konkreta resultat inte uppnåtts?

– Självklart måste alla indikatorer som används vara mätbara och mäta rätt saker. Där är vi helt överens. Men vi övertygade, i utskottsmajoriteten och i S-gruppen, om att de här delarna kommer att mejslas ut, säger Guteland till Altinget och fortsätter:

– Det här är ett första nödvändigt steg i en resa som vi i EU måste ta när det gäller vår jordbrukssektor. Om vi inte gör det jobbet och blir tydliga med vilka indikatorer som ska premieras, och hur man ska göra det, så kommer det att vara business as usuals. Naturen och skattebetalarna har inte råd med att pengarna inte riktas till en miljömässig omställning.

Ländernas bud klarnar om någon vecka

Hos de andra lagstiftarna i ministerrådet pågår samtidigt parallella samtal på tjänstemannanivå just rörande hur miljö- och klimatstyrningen ska se ut i framtida Cap. Vilka stridslinjerna är där är fortsatt oklart, men redan om några veckor kan positionerna klarna, när ministrarna samlas för en mer detaljerad diskussion om den ”gröna infrastrukturen”

– Det kommer att pågå ett intensivt arbete de närmsta dagarna innan man sätter sig tillsammans på ministernivå, säger Lars Olsson på näringsdepartementet till Altinget.

Läs mer: Medlemsländerna ska diskutera miljöstöden den 15:e april

Hoppas parlamentsbudet kan stå fast

Parlamentet hinner inte rösta om sin slutliga ståndpunkt innan valet i maj, vilket gör att frågan om lagstiftarens hållning hänger något löst inför de slutliga trepartssamtalen. Men Fredrick Federley anser det osannolikt att utskotten än en gång ska behöva förhandla sinsemellan.

– Det tror jag verkligen inte, säger han.

Beslutskedja: EU:s framtida jordbrukspolitik

19/2
2018
25/5
2018
4/6
2018
10/1
2019
21/2
2019
4/4
2019
16/5
2019

Forrige artikel EU storsatsar på Erasmus – vill tredubbla anslaget EU storsatsar på Erasmus – vill tredubbla anslaget Næste artikel Tobé: Det finns negativa sidor av den fria rörligheten Tobé: Det finns negativa sidor av den fria rörligheten
Energiministrar vacklar när EU håller på missa sina mål

Energiministrar vacklar när EU håller på missa sina mål

KLIMAT. EU är på väg att missa de gemensamma energimålen för unionen 2030. Energiministrarna utlovar skärpning, men är inte överens om vägen framåt. För svensk del vill energiminister Anders Ygeman (S) inte se mer av Bryssel.