Damberg får stöd för idén om IS-tribunal

TERRORISM. Vinden har vänt för inrikesminister Mikael Damberg. Momentum finns nu för Sveriges tanke om en internationell tribunal för att döma IS-krigare.

BRYSSEL. Men många svåra frågor återstår om utformningen, som vilken lagstiftning som ska användas. Och var dömda ska avtjäna sina straff.

Inrikesminister Mikael Damberg (S) träffade på torsdagen en rad kollegor från olika EU-länder i samband med ministermötet i Bryssel. Bland dem fanns de nordiska länderna, Storbritannien, Frankrike och Nederländerna.

– Det finns ett växande intresse. Om man inte ska ta hem dessa terrorister så måste man hitta ett annat sätt att döma dem, sa Mikael Damberg till journalister efter ministermötet.

Flera års kamp

Sverige har förespråkat en internationell tribunal för krigsbrott och terroristhandlingar i Syrien under flera års tid. Tidigare var intresset ljummet. Men nu när slutstriden står om sista fästet i Syrien för terrorgruppen Islamiska Staten har frågan blivit aktuell.

Omkring 800 utländska medborgare med kopplingar till IS uppges befinna sig i förvar i Syrien. De flesta som anslöt sig till IS från Europa kom från Storbritannien, Belgien, Frankrike och Tyskland. Räknat per invånare kom de flesta från Belgien och Sverige.

– Det finns många problem med denna väg, men det finns problem med andra handlingsalternativ också.

– Det är ganska bråttom att sätta igång. Sen är vi inte naiva och tror att det går snabbt och enkelt.

Tyskt stöd

EU-länder kan välja olika vägar. Tyskland var intresserad av en IS-tribunal medan Frankrike verkar vilja ta hem och döma åtminstone vissa av sina medborgare på fransk mark.

Sverige ska nu fortsätta hålla kontakten med intresserade länder för att tillsammans utforma ett förslag. Bland de viktigaste frågorna att enas om är vilken lagstiftning som ska användas.

Mikael Damberg tror inte att FN:s internationella domstol i Haag kommer att kunna användas. Ryssland, som stöder den syriska regeringen, väntas blockera arbetet där. I stället kommer det att behövas en ny struktur.

Andra frågor att lösa är var tribunalen ska placeras och var dömda ska avtjäna sina straff.

Justitieminister Morgan Johansson, som också deltog i ministermötet, sa att det är till stor fördel att placera tribunalen på plats i regionen. Det underlättar tillgång till vittnen,

målsägande och annat bevismaterial. En särskild tribunal skapar också den specialkunskap som är värdefull. Men givetvis måste platsen också vara rättssäker, sa han.

Hopp om ljusning för migration

Migrationsfrågan var åter uppe på mötet för rättsliga och inrikes frågor. Läget var fortsatt låst. Morgan Johansson sa att han inte förväntar sig någon islossning före EU-valet i maj.

– Men när de politiska spänningarna släpper efter olika val brukar det vara lättare att kompromissa, sa han.

Sverige vill ha en permanent lösning i den svåra frågan om fördelning av asylsökande mellan EU-länder, eller åtminstone någon sorts ansvarstagande av alla EU-länder. Särskilt Polen, Slovakien, Tjeckien och Ungern motsätter sig detta.

Ett alternativ, som diskuterades för första gången på mötet, är att dela upp de sju rättsakterna i migrationspaketet och anta de fem som i princip är färdiga. Till de svårare akterna hör fördelning av asylsökande.

Gränsbevakningsstyrka nära

Däremot ser EU ut att snart gå i mål med att bygga upp en stor, gemensam gränsbevakningsstyrka för att stoppa människosmuggling. Förhandlingarna om slutversionen av lagen håller på att inledas mellan Europaparlamentet och ministerrådet.

– Det ser rätt bra ut, sa Mikael Damberg.

Från början var målet att EU:s gräns- och kustbevakning (kallad Frontex) skulle ha en fast, operativ styrka på 10 000 gränsbevakare till 2020. Nu har bland annat Sverige fått gehör för att personaltillväxten ska vara behovsprövad, sa han.

Forrige artikel Kärnkraften splittrar klimatsamtal i EU Kärnkraften splittrar klimatsamtal i EU Næste artikel Brysselbubblan: Rumäniens anti-korruptionsdrottning, Macrakk och Wikströms petning Brysselbubblan: Rumäniens anti-korruptionsdrottning, Macrakk och Wikströms petning
Den nya EU-kommissionen tar form

Den nya EU-kommissionen tar form

ÖVERBLICK. EU-kommissionens kommande ordförande Ursula von der Leyen är i full gång med att möta potentiella kommissionärer. Altinget sammanfattar vad vi hittills vet om den nya kommissionen.