Schyman: Militarisering av EU skapar ingen säkerhet

DEBATT. Vi står på klimatkrisens rand och världens ledare rustar upp militärt. Vi barrikaderar oss med murar och taggtråd, men inser inte att militarism knappast kommer att hjälpa oss mot de problem vi verkligen borde oroa oss för, skriver Gudrun Schyman, partiledare för Fi. 

Av: Gudrun Schyman
Feministiskt initiativ

Angela Merkel har hållit tal i Bryssel och betonat att EU måste bli starkare för att kunna försvara sina värderingar i Europa och i världen. Hon vill se ett EU med en egen utrikes- och försvarspolitik, ett eget säkerhetsråd, en egen armé och med en samordnad tillverkning av krigsmateriel.

Läs mer om Merkels tal: Merkel vill ge EU både säkerhetsråd och egen armé

Klimatkrisen är ett faktum

Detta sägs samtidigt som vi alla befinner oss i en situation där samtliga länders invånares säkerhet är hotad. Inte av militär utan av den klimatkris som är ett faktum. Världen står på klimatkrisens rand. Isarna smälter, permafrosten tinar, havsnivån höjs, land ställs under vatten, andra landområden torkar ut till följd av höjda temperaturer, svält driver människor på flykt, de rika länderna beväpnar konflikter globalt samtidigt som man barrikaderar sig med murar och taggtråd i de egna länderna. EU sitter i oändliga möten med det ända syftet att hitta ”mekanismer” som håller människor borta. Merkels recept är ”en europeisk gränsbevakningsstyrka för att skydda EU:s yttre gräns”. Humanismen kollapsar. Medmänsklighet definieras som kriminalitet.

Rustningsspiralen fortsätter

Hela klotet flämtar och västvärldens ledare ägnar sig alltså åt att planera för att fortsätta att rusta militärt. Sällan har väl militarismen framstått som så stenålders som just nu. Ändå fortsätter det. Sömngångaraktigt fortsätter miljardrullningar i en global rustningsspiral.

Oförmågan att inse de verkliga hoten är en konsekvens av den politiska utveckling vi nu ser, både i Europa och globalt. Forskning visar att konservatism och nationalism går hand i hand med klimatskepticism. Och konservatism, traditionalism, militarism och nationalism hänger ihop. Våldet som verktyg går igen i alltifrån nationalisternas självklara inställning att nationen ska försvaras med vapen, till borgerlighetens försvarssatsningar, uttalade i axiomet ”ett land har alltid en arme – sin egen eller någon annans”, till mer progressiva rörelsers märkliga uppfattning om att verka för fred med fredliga medel är detsamma som att ”inte göra något”. Samsynen kring militarismen är monumental.

Militarism är inte svaret på miljöproblemen

Konsekvensen blir att EU:s ledare och Nato-ländernas ledare, och Sveriges regering, föredrar att öva på krig och tala om upprustning i stället för att diskutera hur militära resurser kan ställas om i klimatkrisens tjänst. Pengarna behövs, kunskaperna behövs och erfarenheterna behövs i den gigantiska omställning som samhället nu står inför. Det betyder att EU:s militära samarbete (både trupper och forskning och teknikutveckling) måste ställas om och på samma sätt borde det vara självklart att Natos kapacitet ställs om till en internationell kraft för att snabbt möta de globala humanitära katastrofer som radar upp sig.

Att en av EU:s främsta ledare, Merkel, inte inser att militarism inte är svaret på miljöproblemen och att krig inte löser klimatkrisen är en katastrof. Människors säkerhet måste bli en huvudfråga i det kommande valet!

Forrige artikel Bodil Valero (MP): Kristallnatten får aldrig upprepas Bodil Valero (MP): Kristallnatten får aldrig upprepas Næste artikel Svenska kyrkan: Sex förslag till partierna om biståndspolitiken Svenska kyrkan: Sex förslag till partierna om biståndspolitiken
Dags för stora öppenhetsstriden i Katowice

Dags för stora öppenhetsstriden i Katowice

COP24. För att länderna ska kunna lita på varandra är transparens en av grundstenarna i Parisöverenskommelsen. Men hur öppna länderna egentligen ska vara inför varandra är svårt att sätta på pränt.