Så kan klimatmålen kombineras med svensk livsmedelsproduktion

Det säkerhetspolitiska läget har allvarligt försämrats de senaste åren. Sverige har samtidigt goda förutsättningar att spela en avgörande roll för en hållbar global livsmedelsförsörjning. Men som i alla stora omställningar krävs genomtänkt politisk styrning och resurser för att undvika marknadsmisslyckanden, såsom att produktion, utsläpp och miljöpåverkan exporteras utomlands. Dessutom behöver det göras utan att riskera landets försörjningstrygghet av viktiga livsmedel.

Varning för ogenomtänkta förslag

Vi förstår att det i regeringens arbete med den klimathandlingsplan som ska presenteras före årsskiftet pågår ett intensivt arbete med att ta fram åtgärder för att Sverige ska nå de nödvändiga utsläppsminskningarna som EU-lagstiftningen kräver. Inte minst mot bakgrund av de höjda utsläpp som regeringens politik på vägtrafikområdet leder till.

Vi får inte riskera att detta landar i ogenomtänkta förslag inom jordbrukssektorn som blir negativa för vår livsmedelsproduktion, försörjningsberedskap och viktiga miljömål. Åtgärder som syftar till att minska utsläppen från jordbruket behöver anpassas till sektorns specifika förutsättningar och kan aldrig vara en ursäkt för att slå av på takten i minskningen av de fossila utsläppen.

Under hösten presenterade utredaren John Hassler en rapport där olika styrmedel för att minska utsläppen inom jordbruket lyftes fram. Det är positivt att Hassler inte föreslår en klimatskatt eller inkluderar utsläpp från djur och mark i samma utsläppshandelssystem som fossila utsläpp. Det skulle få allvarliga konsekvenser för vår förmåga att producera livsmedel till rimliga priser.

Minska inte lantbrukets konkurrenskraft

Men rapporten vilar på en tanke om ett enhetligt koldioxidpris och föreslår att Sverige ska gå före för att utveckla ekonomiska styrmedel för att minska utsläppen i lantbruket. Den typen av förslag riskerar att minska konkurrenskraften för svenskt lantbruk och flytta produktionen till andra länder med lägre miljökrav, högre antibiotikaanvändning och högre utsläpp.

I Danmark har politiken satt ett klimatmål för jordbruket och man vill införa en klimatskatt på jordbrukets biogena utsläpp. Det har visat sig vara komplicerat att administrera och mäta samt utforma undantag och kompensationer för att undvika att utsläppen inte bara flyttas utomlands. Det slutliga beslutet har därför skjutits på framtiden.

I stället för att luta sig för mycket mot Hasslers rapport eller det danska exemplet uppmanar vi regeringen att lyssna på expertmyndigheterna.

Vi bör följa den danska processen noga och lära av den, men det finns inget att kopiera rakt av. Sverige har, till skillnad från Danmark, en sårbar försörjningsförmåga av livsmedel och ett helt annat behov av att öka vår produktion. Sverige har också ett annat typ av jordbruk och landskap med mer naturbetesmarker och gräsmarker som bidrar med rik biologisk mångfald och kolinlagring.

Lyssna på experterna

I stället för att luta sig för mycket mot Hasslers rapport eller det danska exemplet uppmanar vi regeringen att lyssna på expertmyndigheterna. Naturvårdsverket har identifierat flera sätt att minska metanutsläppen, till exempel förbättrad fodereffektivitet, avel, gödselhantering och metanreducerande fodertillskott. Jordbruksverket konstaterar att Sverige bör producera mer mat och att det är förenligt med klimatmålen om bästa möjliga teknik används. De pekar på ökad resurseffektivitet, utfasning av fossila råvaror samt förbättrad markvård för ökad kolinlagring som tre centrala åtgärdsområden.

Regeringens klimathandlingsplan bör ha fossilfrihet och en ökad försörjningstrygghet som högsta mål. I de delar som handlar om jordbruket bör den utgå från tre punkter:

• Fasa ut de fossila insatsvarorna i jordbruket genom att skala upp användningen av fossilfria drivmedel och mineralgödsel.
  Regeringen bör gå vidare med förslagen om fossiloberoende jordbruk och genomföra en grön skatteväxling för drivmedel samt införa en biopremie för användning av biodrivmedel. Man bör också stimulera svensk produktion av fossilfri mineralgödsel, vilket kräver att man säkerställer tillgång till fossilfri el till det gödselindustriprojekt som planeras i norra Sverige. Förutom klimateffekter ökar det även vår motståndskraft mot globala handelsstörningar.
• Inför ekonomiska incitament för åtgärder som gör störst skillnad.
  I rapporten Framtidens jordbruk har vi kartlagt åtgärder som krävs för att minska klimatutsläppen i linje med Parisavtalets 1,5 graders mål, samtidigt som vi har en bra djurvälfärd och bidrar till andra miljömål. Många åtgärder kräver investeringar i byggnader, dränering, teknik och digitalisering. Andra åtgärder, som till exempel metanreducerande fodertillskott, är kostnadsdrivande också på sikt. Här bör investeringsstöd användas, jordbruksstöden inom EU utvecklas och ett särskilt klimatkliv för lantbruket införas.
• Stärk forskning och innovation inom lantbruk och livsmedel.
  I den kommande forskningspropositionen bör en matmiljard öronmärkas. Genom ökad kunskap inom växtförädling, precisionsodling och precisionsutfodring finns det stor potential att öka konkurrenskraften och minska klimatutsläppen i det svenska lantbruket. Det skulle också möjliggöra för Sverige att spela en viktig roll i att bidra till den globala livsmedelsförsörjningen samtidigt som vi stärker livsmedelsberedskapen.

Klimatmålen ska vara ambitiösa

I en avgörande tid för global livsmedelsproduktion har Sverige möjlighet att leda förändringen. Vi är beredda. Vi har antagit vetenskapligt baserade mål och tagit egna kommersiella initiativ, såsom hållbarhetsersättningar inom mejerisektorn och motsvarande program inom växtodlingsområdet.

Vi vill se en politik med en långsiktig plan för att få bort fossila utsläpp. Det kräver positiva ekonomiska incitament samt storskaliga satsningar på forskning och innovation för att minska utsläppen från djur och natur. Våra långsiktiga klimatmål ska vara tydliga och ambitiösa, och gå hand i hand med vår förmåga att utveckla och öka vår livsmedelsproduktion.