Oro för klimatfinansiering när USA lämnar Parisavtal

– Det finns en stor oro att betalningar till FN:s gröna klimatfond ska utebli. USA är en viktig givare, säger Lies Craeynest, klimatexpert på Oxfam, till Altinget.

Som en del av klimatavtalet som världens ledare enades om i Paris 2015 ska den rikare västvärlden från och med år 2020 ge 100 miljarder dollar, mer än 850 miljarder kronor, i stöd till fattiga länder för att hjälp dem att finansiera klimatåtgärder.

FN:s gröna klimatfond (Green Climate Fund) är en grundläggande byggsten i det åtagandet. Och även om merparten av de 100 miljarderna inte är offentliga biståndsmedel så växer oron för att delar av stödet ska utebli när den amerikanska presidenten har meddelat att USA drar sig ur Parisavtalet.

– Det har alltid varit svårt att driva igenom betalningar till fonden genom den amerikanska kongressen men man har alltid lyckats. Nu är det så klart hotat, säger Lies Craeynest.

Kan inte förlita oss på USA

Rian Fokker som är chef för Heifer, en nederländsk organisation som arbetar med utvecklingsprojekt i Tanzania, är också bekymrad. Hennes organisationen ska göra det lättare för landet och dess befolkning att klara av klimatförändringar, bland annat genom enkla apparater för att borra upp och rena vatten på landsbygden. Heifer får delar av sin finansiering från USA och även om det inte handlar specifikt om offentliga amerikanska medel så är Rian Fokker orolig.

– Arbetet vi utför beror inte bara på klimatfinansiering utan på utvecklingsfinansiering generellt. Som en internationell organisation måste vi acceptera att vi inte kan förvänta oss särskilt mycket från USA, säger hon.

Altinget träffar Rian Fokker på de europeiska utvecklingsdagarna i Bryssel, ett årligt event där ledare från både utvecklingsländer och rikare delar av världen samlas tillsammans med internationella organisationer och biståndsaktörer för att diskutera fattigdomsbekämpning. Flera av utvecklingsländernas stats- och regeringschefer har tagit upp klimatfrågan på årets möte.

– Vi beklagar djupt att vissa länder prioriterar intressen från multinationella företag och ignorerar miljöaspekterna, sa Bolivias president Evo Morales som var en av invigningstalarna.

Guyanas president David Granger poängterade att klimatförändringar drabbar fattiga länder hårdast och särskilt små kustländer som Guyana som ligger på Sydamerikas nordkust. Han avslutade sitt tal med en uppmaning riktad till EU.

– Guyana uppmanar det internationella samfundet och särskilt EU-kommissionen att stödja de strukturella förändringarna (i utvecklingsländerna). Det är nödvändigt för att se till att små öar och kustländer överlever den globala uppvärmningen.

EU väntas inte täcka upp för USA

EU har deklarerat att man står fast vid sitt åtagande under Parisavtalet inklusive det finansiella. Men att unionen skulle gå in och täcka upp för ett eventuellt uteblivet amerikanskt klimatstöd till fattiga länder betvivlar Lies Craeynest på Oxfam. Hon är dessutom skeptisk till hur unionen lever upp till sina löften.

– Man använder biståndspengar som ska minska fattigdomen till klimatåtgärder och för att bekämpa migration. Det är ett stort bekymmer, potten av pengar behöver öka, säger hon.

Craeynest tror snarare att andra större länder som Kina kommer gå in och ta ett större ansvar. Vid ett möte mellan EU och Kina i Bryssel för en vecka sedan sa också det kinesiska ledarskapet att man kommer göra mer även i monetära termer.

– Du ser ett totalt skifte i ansvarsfördelning. Kina kommer fram som en ledare och USA överger totalt sitt ledarskap, säger Lies Craeynest.

Sist ut att tala när utvecklingskonferensen inleddes i Bryssel var FN:s vice generalsekreterare, Amina J. Mohammed. Hon försäkrade att målsättningen för klimatet, att hålla ner den globala uppvärmningen till max två grader och ner mot 1,5 grader, står fast.

– Idag behöver vi inte fokusera på någons beslut att dra sig ur Parisavtalet. För generalsekreteraren och för mig är nästa steg tydligt: vi går fram snabbare, vi höjer ambitionen, sa hon.

Amina J. Mohammed gick dock aldrig in på frågan hur klimatåtgärderna i fattiga länder ska finansieras om det amerikanska stödet skulle utebli.