Lyft hygienfrågorna för att mota antibiotikaresistensen, Forssmed

Det har nu gått över tre år sedan världen såg de första tecknen på den kris som covid-19 skulle innebära, såväl för enskilda individer som för hela samhällen. Pandemin fick oss att ändra våra levnadsvanor – vi tvättade händerna som aldrig förr, vande oss vid att arbeta hemifrån och bänkade oss framför Folkhälsomyndighetens regelbundna pressträffar. I mediernas stora rubriker fanns viruset ständigt närvarande. Uppmärksamheten var enorm, beslutsamheten stor och åtgärderna många.

Den tysta pandemin

Det går inte att missa när en pandemi slår till. Eller?

Spridningen av antibiotikaresistenta bakterier kallas ibland för den tysta pandemin. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) utgör antibiotikaresistens ett av vår tids största hot mot den globala folkhälsan. Antibiotika behövs bland annat för cancerbehandlingar, kirurgi, organtransplantationer och förlossningsvård. Utan antibiotika kan en enkel infektion få dödlig utgång. För tidigt födda barn skulle drabbas oerhört hårt och barnadödligheten skulle öka världen över, även i Sverige.

Bara i EU är antalet dödsfall kopplade till antibiotikaresistens omkring 33 000 per år, alltså omkring 100 människor varje dag. Globalt sett är den siffran långt högre och de senaste beräkningarna uppskattar att tio miljoner människor om året kan komma att dö av antibiotikaresistenta bakterier från år 2050. De flesta antibiotikaresistenta bakterier som påträffas i Sverige har sitt ursprung i ett annat land och det står helt klart att en global ökning innebär en ökning även i Sverige. Precis som vi lärde oss under covid-19 bryr sig virus och bakterier inte om landsgränser; de har fri rörlighet.

Underskatta inte tvål och vatten

Hotet om antibiotikaresistens fyller kanske inte löpsedlarna, men visst finns en medvetenhet om att läget är allvarligt. Såväl politiker och myndigheter som experter, forskare och journalister lyfter ämnet i olika sammanhang. Men vad som är anmärkningsvärt är att de preventiva och mest basala åtgärderna – det vill säga satsningar på vatten och hygien – ofta förbises.

WHO beräknar att omkring 70 procent av alla infektioner som människor drabbas av i vårdmiljö skulle kunna förhindras om personal och patienter hade tillgång till rent vatten och tvål. Trots detta saknar i dag hälften av alla sjukvårdsinrättningar i låg- och medelinkomstländer tillgång till rent vatten. Som skydd mot den ohygieniska miljön tvingas vårdpersonal rutinmässigt skriva ut antibiotika eftersom patienterna annars riskerar att bli sjukare än de var innan de kom dit.

De flesta antibiotikaresistenta bakterier som påträffas i Sverige har sitt ursprung i ett annat land och det står helt klart att en global ökning innebär en ökning även i Sverige.

Sverige har en unik roll

Denna kraftiga överanvändning av antibiotika skapar en situation där nya antibiotikaresistenta bakterier uppstår och förökar sig, samtidigt som grundproblemet – själva orsaken till infektionerna – lämnas obehandlat.

Som ordförandeland i EU och som en tydlig röst i kampen mot antibiotikaresistens har Sverige en unik roll att spela. Den 6–7 mars står Sverige värd för ett högnivåmöte om antibiotikaresistens. WaterAid uppmanar regeringen att driva på för:

• Mer fokus på preventiva åtgärder. Sverige bör se till att vatten, sanitet och hygien lyfts fram som huvudsakliga åtgärder mot antibiotikaresistens, såväl inom EU som i det globala arbetet.
• Ökad finansiering för global hälsa. Sverige bör säkerställa att EU:s strategi för global hälsa inkluderar mål för att hälso- och sjukvårdsanläggningar i låg- och medelinkomstländer får tillgång till rent vatten, sanitet och hygien.
• Att det kommande internationella pandemifördraget lyfter vatten, sanitet och hygien som en prioriterad del.
• Fortsatt svenskt engagemang i arbetet med att reformera biståndet och se över den nuvarande globala sociala strategin. Regeringen måste säkerställa att vatten, sanitet och hygien prioriteras i relevanta strategier. Satsningarna bör innehålla konkreta åtgärder kopplade till global hälsa.

Prioritera förebyggande åtgärder

I dag står det klart för hela världen vilka förödande konsekvenser en pandemi kan få. Att inte prioritera förebyggande åtgärder som förhindrar en liknande situation i framtiden är oansvarigt. Forskningen visar tydligt att satsningar på rent vatten, sanitet och hygien är bland de billigaste, snabbaste och mest effektiva åtgärderna mot antibiotikaresistens.

Det är hög tid att behandla problemets grundorsak i stället för att bara fokusera på symptomen. Vi hoppas att Sverige ställer sig främst i ledet för det arbetet.