Livsmedelsföretagen: Detta bör ni ta med er, EU-politiker

Nästan all lagstiftning som reglerar livsmedelsproduktion beslutas på EU-nivå. Därför är valet till Europaparlamentet och tillsättningen av den nya EU-kommissionen på många sätt viktigare för livsmedelsbranschen än riksdagsvalet. Inte minst när det gäller miljö och klimat, konkurrenskraft, FOI och handel.

För att tydliggöra livsmedelsindustrins förväntningar och prioriteringar inför den nya mandatperioden lanserar vi nu vårt valmanifest i fem punkter.

1. Ett hållbart livsmedelssystem bygger på lönsam livsmedelsproduktion
   Livsmedelsindustrin står bakom målet om ett hållbart livsmedelssystem och arbetar sedan länge med att nå dit. En förutsättning är att industrin ges bästa möjliga förutsättningar för en konkurrenskraftig och lönsam produktion. Att enbart lägga nya krav och detaljregleringar på livsmedelsproducenterna är inte lösningen, inte heller att minska produktionen inom EU. Det som kan göra skillnad på riktigt är positiva incitament och offensiva investeringar riktade mot lantbruket och livsmedelsindustrin.
2. EU måste bli bättre på forskning och innovation
   Tillgång till ny teknik som genredigering, snabbare tillståndsprocesser för nya livsmedel och resurssmart återvinning av förpackningar är några av de avgörande faktorerna för att industrin ska kunna investera i hållbar produktion. Här krävs både offentliga satsningar och mer innovationsdrivande lagstiftning.
3. Livsmedelsindustrin behöver stabila regelverk
   För att kunna fortsätta att producera mat och dryck i världsklass samtidigt som man bidrar till hållbar omställning, behöver företagen väl avvägda regelverk som inte ständigt byggs ut och förändras. Det magra resultatet av Farm to fork-strategin visar på svårigheterna i att försöka uppnå ett hållbart livsmedelssystem genom nya slags regleringar. EU:s problemlösning måste utgå från solida och evidensbaserade konsekvensutredningar, där målet är att hitta den optimala lösningen – inte nödvändigtvis ny lagstiftning.
4. Slå vakt om säkra livsmedel – med förnuft och utan onödigt matsvinn
   EU har världens högsta standarder för livsmedelssäkerhet och så ska det också fortsätta att vara. Tyvärr ser vi en växande tendens att otympligt utformade regler tvingar företag att lägga om sin produktion eller kassera stora mängder livsmedel, utan att detta har någon positiv effekt på folkhälsan. Detta är även problematiskt ur hållbarhetsperspektiv, där minskat matsvinn är den i särklass viktigaste utmaningen vi står inför. Dessutom försämrar det EU:s livsmedelsberedskap. EU-lagstiftningen behöver vara proportionerlig och utgå från en systematisk risk-nyttovärdering för att undvika sådana effekter.
5. EU behöver både ökad inhemsk produktion och handel över gränserna
   Den svenska livsmedelsstrategin har som mål att öka livsmedelsproduktionen i Sverige. Den målsättningen behöver också läggas fast för hela EU. Detta står dock inte i någon motsättning till att stärka den gränsöverskridande handeln och motverka protektionism. Svenska livsmedelsföretag behöver tillgång till råvaror från hela världen och samtidigt ha möjlighet att växa genom ökad export. Därför är det viktigt att värna om EU:s inre marknad, undvika nationella särregler och fortsätta driva en ambitiös handelspolitik gentemot länder utanför EU.

Väl avvägd livsmedelslagstiftning – baserad på vetenskap, rationalitet och erfarenhet – och en positiv syn på europeisk livsmedelsproduktion är nycklarna till både ett hållbart livsmedelssystem och en robust försörjningsförmåga. Vi hoppas att regeringen och kommande parlamentariker håller med.