L: Få in Ukraina i den europeiska gemenskapen

DEBATT. Liberalerna vill öka takten på Ukrainas närmande till EU. Dagens Ukraina har dock lång väg innan landet genomsyras av rättssäkerhet och transparens, skriver Liberalernas Said Abdu och Maria Nilsson.

Said Abdu (L) 
Kandidat till Europaparlamentet
Maria Nilsson (L) 
Riksdagsledamot

 

Det har gått nästan en månad sedan den andra omgången av det ukrainska presidentvalet där den oväntade utmanare Volodymyr Zelenskyj vann en jordskredsseger mot den sittande presidenten Petro Poroschenko. Ett område där kandidaterna föreföll stå ganska nära varandra var i frågan om Ukrainas fortsatta närmande till EU. 

Detta är föga förvånande eftersom EU har varit i centrum för ukrainsk inrikespolitik de senaste åren.

Närma sig EU

I november 2013 var den tändande gnistan för majdanrevolutionen att dåvarande presidenten Viktor Janukovytj drog sig ur ett nästan underskrivet samarbetsavtal med EU efter påtryckningar från den ryska regimen. Att som presidentkandidat i dagens Ukraina vara motståndaren till ett fortsatt närmande till den europeiska unionen skulle ses som dödsdömt.

Under Poroschenkos presidentskap har Ukraina tagit det ovanliga steget att skriva in i sin konstitution att landet ska närma sig ett medlemskap både i EU och i NATO. Det är dock tyvärr fortfarande långt till ett medlemskap och det beror både på Ukrainas reformtakt och Rysslands aggressioner.

EU:s löfte

Under åren efter Majdanrevolutionen har Ukraina skrivit under ett associeringsavtal med EU. Det innebär bland annat ett fördjupat politiskt samarbete, fördjupat ekonomiskt samarbete samt respekten för gemensamma värderingar.

Konkret har det bland annat inneburit att EU slopade viseringskravet på ukrainska (och georgiska) medborgare, vilket trädde i kraft i sommar 2017. Under det senaste toppmötet mellan EU och Ukraina sommar 2018 lovade EU:s ledare att stärka Ukrainas politiska associering och ekonomiska integrering med EU.

Behov av reform

Det är mycket positivt att Ukraina närmat sig EU. Liberalerna vill öka takten i den processen. För oss är den europeiska gemenskapen inte exkluderande utan inkluderande. Därmed inte sagt att EU ska göra om misstagen från den senaste utvidgningsprocessen. Dagens Ukraina har fortfarande lång väg att gå för att landet ska genomsyras av rättssäkerhet, transparens och likhet inför lagen.

Idag är korruption alltför utbredd och de ekonomiska systemen alltför slutna. Dessutom finns det fortfarande områden som rör mänskliga rättigheter där Ukraina behöver reformeras.

Det gäller synen på HBTQ personer, där till exempel Pride parader de senast åren har genomförts i Kiev men under stort säkerhetspådrag, och i mindre orter i öst eller Ukrainas inland skulle det vara omöjligt. Romernas situation i Ukraina är ett annat område där landet behöver reformeras. Under förra året genomfördes flera attacker mot romska läger där bland annat romer mördades. I den processen behöver EU vara glasklara samtidigt som unionen erbjuder adekvat stöd.

Ryska aggressioner 

Rysslands folkrättsvidriga annektering av Krim och dess lågintensiva hybridkrigföring i östra Ukraina syftar till att destabilisera inte bara Ukraina utan också i förlängningen hela Europa. I dagsläget göder Ryssland tre så kallade frysta konflikter i EU:s närområde; östra Ukraina, det så kallade Transnistrien i Moldavien samt Sydossetien och Abchazien i Georgien.

Så länge det pågår en konflikt finns det ingen möjlighet för dessa länder att bli medlemmar i EU. Särskilt Ukraina utgör för Ryssland en form av murbräcka mot det, i ryska ögon, depraverade EU.

De ryska aggressionerna är inte ett hot utan en realitet i EU. Enbart det faktum att EU har släppt en rapport som varnar för ryska påverkansoperationer under valet understryker allvaret. 

Utökat samarbete

Liberalerna säger inte ja till en europeisk arme däremot säger vi ja till ett fördjupat försvars och säkerhetspolitiskt samarbete inom ramen för EU. Det innebär dels att vi anser att Sverige ska ta ett större ansvar och deltagande i det försvarspolitiska samarbetet, förkortat Pesco, och dels bör den europeiska försvarsfonden utökas. Denna fond innebär, när den är fullt utbyggd, att allt mer materiel kan upphandlas och utvecklas gemensamt.

EU ska stå pall

Europa behöver ta större ansvar vid kriser och hot i, eller nära, vår del av världen. EU:s civila och militära fredsoperationer bör därför utökas. Givet det ryska syftet att destabilisera EU och skapa intern splittring vill Liberalerna att enskilda länders veto inom utrikes- och säkerhetspolitiken avskaffas. EU ska vara en stark röst för fred, mänskliga rättigheter och demokrati. EU måste kunna agera snabbare och mer effektivt.

EU behöver dels arbeta för att Ukraina alltmer ska närma sig EU samtidigt som unionen står pall inför den ryska hoten.

Forrige artikel SD: Renodla EU till en handelsunion SD: Renodla EU till en handelsunion Næste artikel FI: Parlamentets avtal strider mot folkrätten FI: Parlamentets avtal strider mot folkrätten