Han har ansvar för viktig bit i globala klimatpusslet

INTERVJU. Det senaste mötet för den Gröna klimatfonden blev en besvikelse, lyckas de inte komma överens vid mötet i Bahrain i oktober påstås hela Parisöverenskommelsens regelbok hänga löst. Men fondens svenska ordförande Lennart Båge vänder sig emot bilden att en så tung börda ligger på deras axlar.

– Parisöverenskommelsen hänger på ett stort antal faktorer och förhandlingsområden som diskuteras. Klimatfonden är bara en del av ett stort panorama av frågor, säger Lennart Båge till Altinget.

FN:s Gröna klimatfond, Green Climate Fund, ses dock av flera parter i Parissamtalen som en av de tyngsta kuggarna i maskineriet för att ro hem regelboken under nästa globala klimatmöte – COP24 – i Katowice i december. Anledningen är framför allt dess starka koppling till klimatfinansieringskapitlet i Parisöverenskommelsen.

Det är i detta kapitel som reglerna kring de finansiella transaktionerna mellan rikare utvecklade länder med höga utsläpp och de fattigare utvecklingsländerna, som ofta drabbas mer av klimatförändringarna, ska fastställas. Men arbetet har kört fast ordentligt, och under den senaste förhandlingen i Bangkok kunde inga nya framsteg konstateras.

Läs mer: Låst läge mellan främst USA och Kina i finansieringskapitlet

Kort och generaliserat sammanfattat så har fonden blivit en plats där striden står mellan de givarländer som bland annat vill utvärdera hur pengarna används, och de mottagarländer som vill se ett finansiellt stöd utan riktlinjer.

Hoppas kunna starta ny insamlingsrunda

Under senaste mötet i Sydkorea i juli gick det varken att komma överens om att inleda en ny påfyllnadsförhandling för att dra in mer medel, eller dela ut pengar till projekt som tillsammans omfattade runt en miljard dollar. Nu pågår därför ett intensivt förberedelsearbete för att undvika en liknande utgång i Bahrain den 17-20 oktober, när styrelsen samlas igen.
– Viktiga beslut att ta i Bahrain är att ge stöd till projekt och starta förberedelserna för en påfyllnadsförhandling under 2019, säger Lennart Båge.

Målet är sammantaget att 100 miljarder dollar varje år ska tillföras till klimatfinansiering i fattigare länder efter år 2020, och en viktig kanal för att fördela ut pengarna är Gröna klimatfonden. Men för att komma dit så behöver också kistorna fyllas, och för det krävs det också att förhandlingarna om nya bidrag kommer igång.

Vid det senaste mötet var det också tänkt att detta arbete skulle kunna dra starta, men de utvecklade ländernas krav på att det först behövdes en resultatuppföljning av hittills godkända projekt stötte på motstånd från Egyptens ledamot.
– Vi förlorade ett viktigt momentum då, som vi arbetat hårt för att bygga upp. Nu får vi jobba hårt igen för att bygga upp det inför nästa möte, säger Lennart Båge.
Tidigare möten har dock varit framgångsrika och sammantaget lett till beslut om 74 projekt till ett värde av 3,5 miljarder dollar, fortsätter han:
– Vid mötet i mars i år beslutade vi om över en miljard i projektstöd. Julimötet var förhoppningsvis bara en tillfällig motgång i en snabbt växande klimatfond.

"En person kan hålla resten gisslan"

Att endast en styrelseledamot kan stjälpa hela beslutsprocessen är något som frustrerar ordföranden. Fonden har under flera år diskuterat olika metoder för hur styrelsen ska kunna fatta beslut när det inte går att nå konsensus, men hittills har de inte kunnat enas.
– Detta är verkligen ett av grundproblemen. Det innebär ju att det bara krävs en person med olika invändningar för att vi ska stå där utan att kunna fatta beslut. Du får ett system där en person kan hålla resten gisslan. Det var ju inte tänkt att vara så här, säger Lennart Båge och fortsätter:
– Vi har nu ett förslag ute på remiss bland medlemmarna som vi hoppas kan göra att vi kommer bort från den här situationen. Det är ju inte säkert att det går igenom, men jag är hoppfull att vi gör framsteg i denna helt centrala fråga.

Framgång och bakslag i insamlingen

Båge har varit en central del i klimatfondsarbetet även tidigare. Inför Parisavtalets undertecknande år 2015 var han spindeln i nätet i arbetet med att samla ihop tio miljarder dollar hos de rikare länderna i en insamlingsrunda.

Läs mer: Svensk i nyckelroll när klimatfonden ska fyllas upp 

Insamlingsarbetet har dock drabbats av bakslag, då bland annat Trump drog tillbaka två av de miljarder som Obama erbjudit.
– Det gäller att jobba så hårt man kan, och göra så mycket som möjligt för att det ska gå bra. Sen är det inte man själv som bestämmer i slutändan, säger Lennart Båge.

Läs mer: Oro när Trump lämnade klimatfinansiering

Detta blir hans sista möte som ordförande för fonden. Till våren kommer två nya ordförande att utses när Lennart Båge och hans kollega Paul Oquist från Nicaragua lämnar över stafettpinnen.

Diplomaten, som tidigare bland annat har hoppat in som generaldirektör på Sida, hoppas nu att insatserna som görs inför nästa styrelsemöte ska leda till ett gott utfall när de 24 styrelseledamöterna samlas igen i Manama om en månad.

– Man kan påverka, man kan driva på, man kan försöka skapa de bästa förutsättningarna. Men till syvende och sist, så är man inte omnipotent, utan man är i händerna på många andra. Det är därför jag säger att det finns goda chanser, men jag är absolut inte i stånd att utfärda någon garanti för att det kommer att gå bra.

Läs mer: Sverige tog över ordföranderollen i februari

Forrige artikel Juncker: EU ska ge skydd i en farlig värld Juncker: EU ska ge skydd i en farlig värld Næste artikel Här vill européerna se mer av Bryssel Här vill européerna se mer av Bryssel
Energiministrar vacklar när EU håller på missa sina mål

Energiministrar vacklar när EU håller på missa sina mål

KLIMAT. EU är på väg att missa de gemensamma energimålen för unionen 2030. Energiministrarna utlovar skärpning, men är inte överens om vägen framåt. För svensk del vill energiminister Anders Ygeman (S) inte se mer av Bryssel.