Frustrerade EU-ledare frestas att låta Orbán smaka på sin egen medicin

Under den senaste veckan har tankar på att både slå till mot Orbán ekonomiskt och använda möjligheten att helt beröva Ungern deras rösträtt luftats. Det sista alternativet är det som på EU-jargong kallas artikel 7. Den beskrivs ofta som atombomben och är tänkt att användas mot länder som bryter mot EU:s grundläggande värderingar.

– Ledarnas slutsats kan vara att det enda sättet att gå vidare och få förutsägbarhet är genom artikel 7, sade en illavarslande EU-källa i Bryssel med insyn i förhandlingarna.

I måndagens Financial Times kastades ytterligare en handgranat in i debatten. Här kunde tidningen citera ur ett bakgrundsdokument som utarbetats av ministerrådets generalsekretariat. Enligt tidningen innehöll den ett hot om att sabotera den ungerska ekonomin genom att ”uttryckligen rikta in sig på Ungerns ekonomiska svagheter, sätta valutan under press och driva på en kollaps i investerarnas förtroende” genom att stänga EU:s kassakistor.

Nu räcker det

Men de hotfulla tongångarna har bara fått den ungerske premiärministern att skärpa sin retorik.

”Glöm rättsstatsprincipen. Ungern utpressas för att ha sina egna åsikter om migration, kriget i Ukraina och könspropaganda”, rasade Orbán på sociala medieplattformen X på tisdagen.

Han måste få veta att det inte är utan kostnad för honom att han håller hela Europas ståndpunkt om Ukraina som gisslan.

EU-källa

Inom rådet har läckan också skapat en viss panik. Källor kallar det ”djupt skadligt” för institutionen om det verkar som om EU medvetet syftar till att skada ett medlemsland. Andra försöker tona ner dokumentets betydelse till bara en ekonomisk analys av den ungerska ekonomin och de eventuella utmaningar det skulle innebära om EU höll inne med pengar.

Från länderna finns det en viss irritation över att vatten nu har hällts på Orbáns offerkvarn. Men samtidigt finns det också en stark känsla av att nu får det vara nog.

– Han måste få veta att det inte är utan kostnad för honom att han håller hela Europas ståndpunkt om Ukraina som gisslan, sade en källa från en europeisk huvudstad.

– Många länder ser kriget i Ukraina som en existentiell fråga. Därför är också frustrationen väldigt stark, säger en EU-källa i Bryssel.

Pragmatisk och flexibel

Än så länge talar ingen av de andra 26 ledarna högljutt om att använda den stora hammaren mot Orbán, nämligen artikel 7. Många röster i Bryssel påpekar också att det vore oklokt att använda detta instrument för att bestraffa vad som på ytan bara är en politisk oenighet mellan Orbán och de andra 26.

På onsdagskvällen fanns det ingen klarhet om exakt vad Orbán hoppas kunna pressa ur de andra ledarna i utbyte mot en ja-röst om stöd till Ukraina. Flera personer gissar på pengar. Men ingen vågar förutspå hur dynamiken i rymden kommer att utspela sig när de 27 EU-ledarna sitter bakom stängda dörrar på torsdag. Bara att de står vid ett vägskäl. Och att det kommer att få stora konsekvenser om saker och ting går fel.

Tror inte på det

Om detta misslyckas finns det redan flera modeller i byrålådan för hur de övriga 26 EU-länderna kan få notan så att hjälpen kan nå Ukraina.

Alla är dock medvetna om att detta inte löser det underliggande problemet, att detta är långt ifrån första gången som den ungerska regeringen har missbrukat sin förmåga att agera som en stötesten för egen vinning.

Edit Zgut-Przybylska, biträdande professor vid den polska vetenskapsakademins institut för filosofi och sociologi som specialiserat sig på ungersk politik, tror inte att artikel 7 kommer att tillgripas.

Det största misstaget EU har gjort hittills var att ge efter för hans utpressningstaktik. För det kommer aldrig att sluta.

Edit Zgut-Przybylska
Expert på ungersk politik

Hon påminner om att det nu är mer än fem år sedan Europaparlamentet inledde processen hösten 2018 på grund av den systematiska urholkning av rättsväsendet, yttrandefriheten, minoritetsskyddet med mera som har ägt rum under de snart 14 år som Orbán har suttit vid makten.

Hittills har det dock aldrig funnits någon aptit bland länderna att gå vidare på den vägen, eftersom det i slutändan krävs enhällighet bland de övriga 26 om ett land ska bli föremål för sanktioner.

Trots det skärpta tonläget tror hon att flera länder fruktar att atombomben kan komma att vändas mot dem själva i framtiden.

Hon pekar ut länder som Bulgarien, Rumänien, kanske också Kroatien som särskilt blyga i denna riktningen. Dessutom framför allt Slovakien, efter att den kontroversielle premiärministern Robert Fico tog över som chef i höstas, där han – enligt Edit Zgut – inledde en betydande underminering av rättsstaten.

– Det är ett enormt tryck på Orbán just nu. Det är hans egen vapenstrategi som har gjort att han har hamnat i ett hörn, men jag tror inte att det är artikel 7 de kommer att gå vidare med, säger hon.

Hon hoppas dock att länderna ska hitta andra sätt att öka pressen på honom. Och att de inte ger honom eftergifter för att släppa sitt veto, för då kommer han bara med nya krav nästa gång.

– Det största misstaget EU kan göra är att ge efter för hans utpressningstaktik. För då tar det aldrig slut, säger Edit Zgut-Przybylska