"För att bekämpa klimatförändringarna måste vi ta skogen till hjälp"

DEBATT. Skogens bidrag till klimatarbetet skulle kunna fördubblas. För att frigöra potentialen hos EU:s skogar krävs rätt incitament för att stödja beskogning, skogsbruk och att fossilbaserade produkter byts ut mot skogsbaserade lösningar, skriver Marc Palahí, chef för Europeiska skogsinstitutet.

Av: Marc Palahí
chef för Europeiska skogsinstitutet, EFI

Den 14 december möts omkring 500 experter i Helsingfors för att diskutera hur ekonomi och miljö ska kunna kombineras. Bioeconomy Investment Summit som anordnas av Europeiska skogsinstitutet (EFI), tar upp den ”obekväma sanningen” att hållbarhet kan existera sida vid sida med företagens investeringar – till fördel både för jorden och ekonomin.

EU-skogarnas kolsänka har behållit sin styrka under de senaste trettio åren och har för närvarande 161 miljoner hektar skog, vilket motsvarar 37 procent av den sammanlagda markytan. I en samhällsdebatt präglad av alarmism är ett vanligt förekommande påstående att skogen är på väg att ta slut. Faktum är att skogsarealen har utökats under många decennier. Sedan 1990 har den ökat med 9 procent, medan skogsförrådet har ökat med 38 procent.

Miljövård för biologisk mångfald har dessutom fått ökad uppmärksamhet. Arealen med blandskog har ökat, mängden död ved har ökat något och områdena med skyddade skogar har ökat.

EU:s skogar förnybar resurs

EU:s skogar, som huvudsakligen brukas till 85 procent, är vår viktigaste källa till förnybara biologiska resurser för produkter som inte är livsmedel eller foder. Enligt internationell statistik bidrog EU:s skogar med 447 miljoner kubikmeter rundved under år 2015. Cirka 70 procent av den årliga tillväxten i EU:s skogar avverkas, men med stora variationer mellan olika europeiska länder och regioner.

Det faktum att nivåerna av avverkad skog är lägre än tillväxten har resulterat i en årlig kolsänka i EU:s skogar på cirka 435 miljoner ton koldioxid för åren 1990-2012, vilket motsvarar
över 10 procent av EU:s totala utsläpp av växthusgaser under år 2012.

När man även tar hänsyn till kollagringen i avverkade träprodukter innebär det en ytterligare
sänka om 35–44 miljoner ton koldioxid årligen (beroende på vilken tidsperiod som används som referens), det vill säga motsvarande upp till 1 procent av EU:s utsläpp av växthusgaser. Den väsentliga substitutionseffekten från produktionen av träprodukter med lång livslängd kan uppskattas bidra till att undvika cirka 2 procent (eller 90 miljoner ton koldioxid per år) av EU:s utsläpp av växthusgaser.

Skogarnas bidrag kan förbubblas

Det betyder att EU:s skogar, skogsbruk och skogliga bioekonomilösningar beräknas bidra till att minska klimatförändringarna med cirka 13 procent av EU:s totala utsläpp av växthusgaser.

Faktum är att en nyligen gjord studie tyder på att det här bidraget till och med skulle kunna fördubblas om rätt incitament erbjuds för att stödja beskogning, skogsbruk och genom att ersätta fossilbaserade produkter med skogsbaserade lösningar (exempelvis byggprodukter). Just nu rasar en hetsig debatt i Europa om vilket som är det bästa sättet att frigöra potentialen i våra skogar för att bekämpa klimatförändringarna. Debatten är inte enkel av flera anledningar:

1) Själva ramverket för klimatpolitik, Markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF), och hur skogarna ingår i det är komplicerat att förstå. Det är också svårt att förmedla det till och diskutera det med de politiker som är ansvariga för att fatta beslut i enlighet med ramverket.

2) Debatten har hämmats av kortsiktiga och segregerade metoder. Dessa lägger antingen tyngdvikten vid skogen som kolsänka, eller på produkt- eller bioenergiaspekten av att mildra klimatförändringarna och glömmer frågorna om en anpassning på lång sikt.

3) Spridningen av desinformation vad gäller situationen i Europas skogar, och skogsbrukets potential att hantera problemet med klimatförändringar, har ökat.

I det sammanhanget skulle jag vilja dela med mig av några viktiga fakta och reflektioner: Det råder inget tvivel om att klimatförändringarna är ett akut problem som kräver åtgärder på kort sikt. Det är möjligt att genom positiva skogliga åtgärder mildra klimatförändringarna på kort sikt, i synnerhet genom att minska avskogningen globalt och genom att ta itu med den ökade påverkan från naturliga störningar som skogsbränder, vilka är en betydande källa till utsläpp av växthusgaser.

Skogen en nyckelspelare

Men alla strategier för att mildra klimatförändringarna genom skogsbruket måste också ta med i beräkningen att i framtiden kommer alla koldioxidintensiva industrisektorer (exempelvis byggbranschen som i huvudsak förlitar sig på betong och stål), samt sektorer som förlitar sig på fossilbaserade resurser (textilier, kemikalier eller plast), att bli tvungna att gå över till fossilfria och förnybara lösningar. Det är nödvändigt för att minska koldioxidutsläppen inom ekonomin samtidigt som vi tillgodoser de allt större behoven av energi och material hos en ökande befolkning.

I det här sammanhanget kan skogsbruket ge ett avgörande bidrag till en minskad klimatpåverkan, genom en expansion av vår skogsareal och tillväxt, samt en klok och hållbar användning av våra skogsprodukter och en övergång till biobaserade material som ersätter fossilbaserade produkter. För att säkerställa att skogarna får spela denna avgörande roll, nu och i framtiden, måste vi också säkerställa att de är motståndskraftiga mot klimatförändringarna.

Krävs ett långsiktigt ramverk

Det innebär att investera i biologisk mångfald och att använda skogsskötseln för att stödja anpassningen av vårt skogsekosystem. Man måste bli medveten om att bioekonomi och biologisk mångfald är två sidor av samma mynt, nämligen en hållbar utveckling. För att sammanfatta: att frigöra potentialen hos EU:s skogar för att bekämpa klimatförändringarna kräver ett långsiktigt ramverk med en helhetssyn som integrerar ett bekämpande av klimatförändringarna och anpassningsåtgärder, och ger tydliga incitament för:

  • att bygga en synergistisk relation mellan att öka skogens biologiska mångfald och att utveckla en ambitiös bioekonomi gällande skogen som stöds av hållbart förvaltade produktiva skogar.
  • producera skogsbaserade produkter som ersätter fossila och icke-förnybara material, med speciellt fokus på produkter som lagrar koldioxid under lång tid.
  • utveckla regionalt skräddarsydda skogliga åtgärder för att minska påverkan från naturliga störningar och öka skogsekosystemens motståndskraft mot klimatförändringar för att kunna behålla skogarna som långsiktiga, effektiva kolsänkor.

Forrige artikel TCO: Den sociala pelaren är ett vägledningsdokument TCO: Den sociala pelaren är ett vägledningsdokument Næste artikel Corazza Bildt: Sociala pelaren stannar inte vid riktlinjer Corazza Bildt: Sociala pelaren stannar inte vid riktlinjer
  • Rapportera

    Dag Lindgren

    Skogsträdsförädling

    Skogsträdsförädling hjälper skogen att bekämpa klimatförändringarna

  • Rapportera

    Per Sjögren-Gulve · Forskningssekreterare

    Sol- & vindkraft istället för att elda upp skogen

    Skogen har många viktiga funktioner och ekosystemtjänster. De olika och varierade skogarna mångdubblar dessa, och är livsviktiga miljöer för biologisk mångfald samt källor till värdefulla råvaror. Men skogsbruket har också bidragit betydligt till dikning av torv- och våtmarker. Efter Indonesien är EU världens näst största utsläppare av klimatgaser från dikade våtmarker. Satsa främst på exv. sol- & vindkraft inom EU. Elda inte upp massor av skog.

  • Rapportera

    Lars Cornell

    Bioenergi är en bristresurse - den räcker inte till.

    M Palahi påstår att 13 procent koldioxid skulle kunna tas bort om användning av skog fördubblas. Och hur skall vi kunna ta bort resterande 87 procent?

    Om vi fördelar jordens yta blir det en kvadrat på ca 100 x 200 m på var och en. Hälften kan användas för produktion. Hur långt räcker det till att tex producera biodrivmedel till transportsektor?

    Det var kol och olja och något senare kärnkraft som räddade Europas och Sveriges skogar. Så är det fortfarande.

    Numera vet vi att tidigare "tro" att koldioxid är en stark växthusgas inte stämmer. IPCC överdriver med en faktor 2 - 3. Påståendet "Det råder inget tvivel om att klimatförändringarna är ett akut problem som kräver åtgärder på kort sikt" är således inte sanning. Vi vet inte ens om det blir varmare eller kallare.

  • Rapportera

    Per Sjögren-Gulve · Forskningssekreterare

    Finns review-baserat vetenskapligt stöd?

    Lars, finns vetenskapligt "systematic review"- eller metaanalysbaserat stöd för allt det du påstår i din kommentar? Vore bra för alla som läser att få se det i så fall. Och har du det inte så övertygar du inte mig iaf.

  • Rapportera

    Lars Cornell · Åsikterna går isär.

    Per! Det finns mycket rapporterat.

    .
    I de här två aktuella debatterna finns det många intressanta länkar och diagram.
    http://www.klimatupplysningen.se/2017/12/12/matningar-visar-att-klimatpaverkan-av-vara-utslapp-bara-ar-halften-av-vad-ipcc-modeller-anger/
    http://www.klimatupplysningen.se/2017/12/06/temperaturstigning-jmf-med-projektionerna-far/

    https://www.svd.se/sluta-berom-politiker-som-lovar-sant-som-15-grader

    Sedan kan man försöka vara källkritisk. VEM skall man tro på?

    • Är det 0 - 1,5° som en elit av vetenskapsmän anser. De klimatmodeller som IPCC och SMHI använder togs fram för mer än 20 år sedan. Man vet nu att i modellerna överdrivs koldioxidens betydelse som växthusgas med en faktor 3 ungefär.

    • Är det 1,0° - 2,5° som IPCC påstår med TCR RCP4.5 som mest realistiskt scenario?
    - Den transienta klimatkänsligheten är sannolikt i området 1,0 till 2,5 grader (hög sannolikhet) och extremt osannolikt mer än 3 grader.

    • Är det 3° - 8° som Regeringen påstår?
    - ... vi är på väg mot en temperaturökning på mellan 3-8 grader vid slutet av detta århundrade.

    • Eller 8° som Regeringens rådgivare Johan Rockström (Club of Rome) påstår?

    • Eller 10° - 15° som Johan Kuylenstierna, vd för Stockholm Environment Institute vill påskina?

    Slutligen måste vi erkänna den stora nytta vi har av mer koldioxid, men det förtigs nästan alltid.
    .

  • Rapportera

    Lars Cornell · Åsikterna går isär.

    Tillägg

    Per !
    Kräv detsamma av alarmisterna och dig själv.
    De klimatmodeller som IPCC baserar sig på är inte verifierade.
    De saknar stöd i verkliga observationer.

  • Rapportera

    Per Sjögren-Gulve · Forskningssekreterare

    Viktigt med transparens & vetenskaplig bedömning

    Tack Lars för mer info! Den vetenskapliga kvalitetssäkringen, och transparensen rörande hur välgrundade/kvalitetssäkrade resultaten är, är jätteviktig. I frågor där vetenskapliga undersökningar kommit till olika resultat och slutsatser, är "systematic reviews" och metaanalyser ofta viktigt att göra om det går. De visar på ett vetenskapligt säkerställt sätt vad många undersökningar i samma fråga visar sammantaget. Se ex. på www.environmentalevidence.org, www.cochrane.org (medicinska frågor) och www.campbellcollaboration.org (samhällsvet. och ekon. frågor).

  • Rapportera

    Lars Cornell · Åsikterna går isär.

    Du Per och jag är rätt eniga om det.

    .
    Ett stort problem är diskrepansen mellan "vad vetenskapen anser" och vad journalister skriver.
    Det är ju journalisterna som har den publicistiska makten över befolkningen och deras politikers tro och åsikter.

    Nyligen kom det en TT-rapport, men ursprung från Umeå Universitet, publicerat i The Lancet (Umeåforskare Maria Nilsson tar plats i FN)
    http://www.vt.se/nyheter/extremvader-en-storre-halsofara-om4873350.aspx
    där det påstods att klimatrelaterade väderhändelser ökat med 46% på 8 år.
    Det är givetvis inte sannt. Sanningen är att de inte ökat alls. Snarare har de minskat de senaste åren.

    Det stora hot vi står inför är svenska agendadrivande journalister som inte bryr sig om vad som är sanning. Ofta är de mycket okunniga i sakfrågorna.
    Jag är mycket mer oroad för den svenska energipolitiken än för det framtida klimatet.
    http://www.tjust.com/2017/granskaSRSVT.pdf