Debatt

MED: Exit lättare sagt än gjort

DEBATT.  Brexit visar på vikten av ett verklighetsförankrad EU-politik. Vi kräver ett stopp för den fortsatta marschen mot ett Europas förenta stater, skriver Lennart Göranson (MED).

Foto: MED
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.
Lennart Göranson,
Styrelseledamot och marknadspolitisk talesperson, Medborgerlig Samling (MED)
 
 

När Storbritannien våren 2017 lämnade in sin ansökan om utträde ur den europeiska unionen vädrade den EU-kritiska opinionen i många medlemsländer morgonluft. Lanseringen av Brexit följdes snart av krav på Swexit, Frexit, Grexit och andra slag av exit. Idag har Brexitprocessen förlorat mycket av sin strålglans och framstår närmast som en nationell blamage. Det britterna trodde var möjligt har visat sig sakna grund och parlamentet har misslyckats med att skapa en majoritet för vad man vill göra – bara vad man inte vill göra.

Många länder i samma situation

Många europeiska länder utanför EU:s sex grundarländer befinner sig i en situation liknande Storbritanniens, bland annat Sverige. Det är länder som i första hand vill ha tillgång till den europeiska marknaden, eftersom deras ekonomi är beroende av utrikeshandeln. Det var orsaken till att sju sådana länder skapade EFTA som ett alternativ till den EEG, att de flesta av de länderna efter hand blev EU-medlemmar och att EES skapades för EFTA-länder som en övergång till, eller ersättning för, ett fullt medlemskap.

Närmar sig en federation 

De medlemsländer som i första hand har behov av tillgång till den inre marknaden befinner sig i en olycklig situation eftersom EU i praktiken gör så mycket annat än att säkerställa den fria rörligheten för varor, tjänster, kapital och arbetskraft. Sedan det första embryot till dagens EU skapades, för närmare 70 år sedan, har unionen steg för steg närmat sig en federation. Fler och fler politikområden har förts in under gemenskapshatten. Fler och fler beslut har gått från tidigare suveräna nationsstater till gemenskapsnivån. Och mer och mer pengar har tillförts den ständigt växande EU-budgeten för att sedan åter delas ut till medlemsländerna i form av stöd, subventioner och bidrag.

Stödet för Swexit ökar 

I Sverige, liksom i andra länder, har opinionen och politikerna stillatigande accepterat den utvecklingen eftersom den utgjorde priset för tillgången till marknaden. Fram till nu. Med Brexit som tändande gnista har kraven på utträde ur EU vuxit sig starkare, även i Sverige. Problemet är att få – inklusive Storbritannien – har velat eller kunnat konkretisera hur det ska gå till.

Årets EU-val är troligen det viktigaste på mycket lång tid. Sveriges framtid bestäms i hög grad av EU:s utveckling och för att påverka den måste vi förbli innanför, inte utanför.

Medborgerlig Samling lanserade redan i december 2018 ett valmanifest som säger ja till fortsatt medlemskap eftersom tillgången till den europeiska inre marknaden är Sveriges främsta intresse. Däremot kräver vi ett stopp för den fortsatta marschen mot ett Europas förenta stater, vi vill genomföra en kraftig nedskärning av det måttlösa flödet av bidragspengar och vi kräver att makten över de flesta besluten förs tillbaka till medlemsländerna. Vårt EU ska i stället fokusera på kärnområden som det yttre gränsskyddet, kampen mot gränsöverskridande brottslighet och terrorism samt åtgärder mot gränsöverskridande miljöproblem – områden där EU:s verksamhet behöver effektiviseras.

Nu, i valkampanjens slutskede, har det EU-politiska landskapet förändrats påtagligt. Inget riksdagsparti kräver Swexit. Flera partier markerar kritik mot EU:s nuvarande sätt att fungera, något som tidigare bara förekom i sociala medier. Ett parti vill att EU fortsätter marschen mot en fullödig federation.

Årets EU-val är av yttersta vikt 

Årets EU-val är troligen det viktigaste på mycket lång tid. Sveriges framtid bestäms i hög grad av EU:s utveckling och för att påverka den måste vi förbli innanför, inte utanför. Brexitspektaklet lär oss vikten av att ha en genomtänkt, verklighetsförankrad och sammanhängande EU-politik. En sådan politik som Medborgerlig Samling föreslår inför valet den 26 maj.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24[email protected]Prenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09[email protected]Org.nr. 556980-5269
Chefredaktör och ansvarig utgivare:Sanna RaymanCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdAnne Marie KindbergOrdförande och utgivareRasmus Nielsen
Copyright © Altinget, 2024