EU sjösätter ny arbetsmarknadsbyrå i Bratislava

FÖRVALTNING. Bratislava i Slovakien blir platsen för EU:s nya arbetsmarknadsbyrå. Myndigheten ska bland annat jaga företag som fuskar när de har verksamhet i flera länder. 

Fast för att kunna starta redan i oktober börjar verksamheten i Bryssel. Flytten sker när lokalerna i Bratislava är färdiga.

Sveriges hållning är fortsatt kluven. Regeringen stödjer arbetsmarknadsbyrån, men en riksdagsmajoritet bestående av de borgerliga och SD tvingade arbetsmarknadsminister Ylva Johansson att rösta emot byrån.

– Så är de demokratiska spelreglerna, sa Ylva Johansson till journalister efter ministermötet i Luxemburg.

– Men jag är väldigt positiv till den nya myndigheten. Jag tror det blir en viktig aktör för att få rättvisa konkurrensvillkor. Det är lättare att fuska vid gränsöverskridande verksamhet för de som vill fuska, och skaffa sig orättvisa fördelar.

Jakt på fuskare 

Samtidigt är det svårt att göra rätt, sa Ylva Johansson. Därför får byrån också en viktig roll för att hjälpa företag att göra rätt när de driver verksamhet över gränserna mellan EU-länder.

Hon är också nöjd med att olika länders arbetsmarknadsmodeller respekteras. Sverige och Danmark avviker bland EU-länderna genom att lämna stort utrymme för arbetsmarknadens parter att göra upp. I övriga EU är det vanliga att man lagstiftar sig fram.

Europeiska arbetsmarknadsbyrån – European Labour Authority på engelska, ELA – får alltså främst stödfunktioner för att underlätta fri rörlighet för arbetskraft mellan EU-länder. Byrån ska hjälpa till med information för arbetstagare, arbetsgivare och nationella myndigheter. Om EU-länderna så vill kan den bistå med medling i tvister och hjälpa till vid inspektioner av misstänkt fusk.

Fallet Sverige

I svensk debatt har borgerliga politiker varnat för att ELA innebär att beslut flyttas till EU-nivå och att byrån kan ägna sig åt europeisk myndighetsutövning i Sverige. Men arbetsmarknadsmyndighetens befogenheter har skalats av ordentligt jämfört med det ursprungliga förslaget.

– Det tycker jag är bra. Från början var jag mer tveksam till myndigheten. Nu kan inte myndigheten gå in i några länder utan att länderna själva begär hjälp, sa Ylva Johansson.

De borgerliga partierna och Svenskt näringsliv behållit sin skepsis mot ELA medan socialdemokraterna och LO har svängt till att vara positiva.

I resten av EU är det annorlunda. Där finns ett brett stöd även bland partier till höger om mitten, som bland tyska kristdemokrater. Det avspeglades i en stor majoritet för byrån både i Europaparlamentet och från övriga EU-länder.

Kronan på verket

Europeiska arbetsmarknadsmyndigheten ska nu bli kronan på verket i arbetet för regler på EU:s arbetsmarknad, sa EU:s arbetsmarknadskommissionär Marianne Thyssen efter beslutet om Bratislava.

– Fri rörlighet för arbetskraft måste skötas rätt. Det kräver regler som är rättvisa, tydliga och som kan tillämpas.

Placeringen av EU-byråer är alltid en omstridd fråga. Många länder vill stå värd eftersom det innebär välbetalda arbetstillfällen. EU har också som mål att sprida sina myndigheter bland medlemsländerna. Sverige har EU:s Smittskyddsmyndighet, som ligger i Solna.

Bratislava vann i kamp med tre andra städer: Sofia i Bulgarien, Nicosia i Cypern och Riga i Lettland. Bratislava vann redan i första omröstningen. Ett av skälen var att Slovakien hörde till de fåtal länder utan EU-myndighet.

En svensk arbetsmarknadskommissionär?

Arbetsmarknad är ett av flera områden som Sverige sägs vara intresserad av när portföljerna ska fördelas i den nya kommissionen, som tillträder i november. (Miljö, klimat och migration är andra områden som har nämnts).

Men det är för tidigt att säga vad en svensk arbetsmarknadskommissionär skulle tillföra EU, sa Ylva Johansson. Det är ännu inte klart vilken portfölj Sverige vill ha.

Ylva Johanssons namn har nämnts som en möjlig kandidat. Men själv sa hon att hon trivs väldigt bra med sitt nuvarande jobb, som är både spännande och viktigt.

Forrige artikel Pressen ökar på EU när fler backar 2050-mål Pressen ökar på EU när fler backar 2050-mål Næste artikel Därför slår flera EU-länder bakut mot ett 2050-mål Därför slår flera EU-länder bakut mot ett 2050-mål