EU-kompromiss om migrationspakt – ”framgång för svenska ordförandeskapet”

– Det är en historisk dag, jag är väldigt glad att ro det här hela vägen i hamn, säger migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) till SR Ekot. 

– Vi ser början på lite mer solidaritet i frågan om asylmottagande mellan medlemsstaterna – att vi kan få ett system som både Medelhavsländerna och länderna norrut och västerut är nöjda med. Att få en balans har inte varit lätt, säger Bernd Parusel, som är forskare i statsvetenskap med fokus på EU:s migrations- och asylpolitik till TT/SVD. 

Kryphål som kostar

Konkret innebär förslaget till den nya migrationspakten att vart och ett av unionens 27 medlemsländer ska ansvara för en andel av de asylsökande. Hur stor andel beror på faktorer som landets ekonomi, hur många man tidigare har tagit emot och på landets storlek.

I första hand ska hanteringen av den asylsökande ske i det land dit migranten anländer. Det land som vägrar att ta emot nya migranter kommer dock att kunna slippa, men det sker mot en kostnad av motsvarande runt 250 000 kronor per asylsökande.

– Det finns en skepsis bland många experter kring om pakten kommer att lösa problemen som vi står inför. Det är trots allt en ganska urvattnad kompromiss jämfört med vad EU ville från början, säger Bernd Parusel.

Svenskar drivande

Utöver migrationsministern har även EU-kommissionären Ylva Johansson (S) och Europaparlamentarikern Tomas Tobé (M) haft viktiga roller i processen. Den förra var en av dem som presenterade det ursprungliga förslaget 2020, den senare har varit chefsförhandlare.

Ungern och Polen röstade emot förslaget. Bulgarien, Slovakien, Malta och Litauen lade ned sina röster.

Torsdagens uppgörelse ska nu förhandlas med Europaparlamentet, med stöd av EU-kommissionen.