"Djurskyddsproblemen som EU-politikerna måste lösa"

DEBATT. Svenska politiker i EU måste leva upp till vad som utlovas om djurskyddsfrågorna på hemmaplan, skriver Tina Hogevik och Linda Björklund från Djurens Rätt och presenterar tre områden där djurskyddet behöver bli bättre. 

Av: Tina Hogevik, tf förbundsordförande för Djurens Rätt
Linda Björklund, etolog, Djurens Rätt

I maj är det dags för EU-val, ett val där djurskyddsfrågorna historiskt har kommit högt upp på agendan. Hela 94 procent av Europas invånare anser att det är viktigt att skydda välfärden för djur i livsmedelsindustrin*. Representanter från alla partier talar i stora ord när det kommer till djurskydd. Ofta uttrycker de att Sverige ska vara ett föregångsland. Vi menar att detta förpliktigar. Djurens Rätt presenterar här tre områden med bristande djurskydd som politiker måste presentera lösningar på inför europaparlamentsvalet år 2019.  

Djurtransporter

Det första området gäller djurtransporter. Gång på gång får vi skrämmande rapporter om missförhållanden vid djurtransporter i Europa. Det vi tar del av kan inte betecknas med annat ord än rent vansinne. Strävan måste vara att avveckla transporter helt, att transportera kött istället för djur. Det kan göras i dag med hjälp av mindre slakterier på uppfödningsplatsen och mobila slakterier, dessa borde bli norm istället för marginella företeelser.

Det måste också bli ett slut på export av levande djur för slakt i annat land. Tills detta är genomfört bör EU utveckla sitt regelverk och införa en 8-timmarsgräns för transport av djur, som Sverige har i dag. EU bör också införa en 4-timmarsgräns för transport av fåglar, något som Sverige inte har infört än. Kortare transporter är ett sätt att minska dödlighet och lidande i samband med transport av djur.

Slakt av fiskar

Det andra området gäller fiskar. Fiskar är levande och kännande djur precis som vi, ändå behandlas de otroligt våldsamt. Koldioxidbedövningen, som är den vanligaste bedövningsmetoden vid slakt av fiskar i Sverige, orsakar starkt obehag och stress. Metoden har länge varit ifrågasatt och avråds av djurskyddsskäl.

I Sverige och i EU måste djurskyddsregler om slakt av fiskar förstärkas och ett slutdatum sättas för bruk av koldioxidbedövning av fiskar. I Norge har detta varit förbjudet sedan år 2012.

Äggindustrin

Den tredje punkten gäller hönor som hålls i burar i äggindustrin. I burarna är det så trångt att hönorna inte ens kan sträcka på sina vingar. Burhållning av hönor är ett fenomen som är på utgång i Sverige men inte i EU. Mycket tack vara Djurens Rätts enträgna arbete i frågan så hålls i dag bara drygt 10 procent av alla hönor i Sverige i bur. År 2008 var motsvarande siffra hela 40 procent. Konsumenterna efterfrågar inte längre burägg. De flesta av de burägg som är kvar går direkt till matindustrin, det vill säga som ingredienser till restauranger och till halvfabrikat.

Ett förbud mot burhållning av hönor behövs på både nationell och på europeisk nivå. Dels för att skapa samma konkurrensvillkor mellan äggproducenter, dels för att försäkra oss om att vi i framtiden inte tar ett steg tillbaka på denna punkt. När vi har fasat ut buräggen helt i Sverige kan vi driva frågan hårdare och mer konsekvent i Europa där burhållning av hönor är vanligt.

Stora ord förpliktigar

Vår förhoppning är att Sverige ska leva upp till de stora ord som ofta uttrycks om det svenska djurskyddet och att de svenska europaparlamentarikerna driver på för förändring i Europa. Stora ord förpliktigar och de europeiska och svenska medborgarna har sagt sitt, djurskydd är viktigt. I maj går vi till val och då hoppas vi att politiker berättar hur det går att skapa förbättringar för djuren.

*Eurobarometern 2015

Forrige artikel L-kandidat: L-kandidat: "Därför kandiderar jag till Europaparlamentet" Næste artikel "Fix it – inte Swexit"