Brittisk sorti ger kostsamt budgethål

Storbritannien är nettobetalare i EU, det vill säga landet betalar in mer pengar till unionens gemensamma budget än vad det får tillbaka i direkt EU-stöd. I och med Brexit kommer budgeten därför att minska, uppskattningsvis med 10-12 miljarder euro per år, motsvarande 97-117 miljarder kronor. EU:s totala årsbudget ligger runt 150 miljarder euro, ungefär 1 470 miljarder kronor.
Samtidigt har EU de senaste åren fått nya uppgifter, framförallt när det gäller att hantera flyktingströmmen med ökad övervakning på EU-nivå vid de yttre gränserna och större gemensamma satsningar på säkerhet och försvar. Den ekvationen går inte ihop menar budgetkommissionären Günther Oettinger.

– Vi kan inte fortsätta som om inget hade hänt med en stor nettogivare som lämnar. Vi behöver titta på att skifta utgifter och göra nedskärningar. Med det är tydligt att med enbart nedskärningar så kommer vi inte kunna fylla Brexithålet. Och genom att skifta utgifter kommer vi inte kunna uppfylla nya uppgifter, sa Oettinger när han på onsdagen presenterade ett reflektionspapper över EU:s framtida finanser.

EU-länderna behöver täcka upp

Papperet om den framtida budgeten är kopplad till vitboken om hela EU:s framtid som Kommissionen presenterade i mars och där man lade fram olika alternativ för framtiden. Det scenariot som anses mest sannolikt är att de EU-länder som vill fördjupa samarbetet tillåts göra det vilket troligtvis skulle kräver större gemensamma resurser.
Kommissionären indikerade på dagens presskonferens att han förväntar sig mer stöd från EU-länderna.

– Låt mig fråga er (medlemsländerna), inom de områden där vi kan bevisa att det finns ett mervärde och ökad effektivitet, är ni beredda att på dessa områden ta er an uppgifter på europeisk nivå och täcka utgifterna i den europeiska budgeten?, frågade Oettinger.

Sverige vill inte betala mer

Bland medlemsländerna finns det dock flera som håller hårt i den nationella plånboken. Den svenska regeringen hör till dem som är skeptiska till att betala mer. När frågan diskuterades på ministernivå tidigare i år uppgav finansmarknadsminister Per Bolund till Altinget att utgifterna rimligtvis borde minska när ett stort land som Storbritannien lämnar unionen. Han sa också att man inte borde fokusera enbart på att få in mer pengar för att täcka eventuella hål utan också på att skära i utgifterna och framförallt då i de stora posterna.
Idag går över 70 procent av alla EU-pengar till Europas bönder i form av jordbruksstöd och till fattigare regioner i form av regionalstöd som syftar till att jämna ut de ekonomiska skillnaderna inom EU.
En väldigt liten del går till nya ansvarsområden som att hantera migration.

^{Källa: EU-kommissionen}

EU-parlamentariker Gunnar Hökmark (M) håller med regeringen i det här fallet. Särskilt subventioner till det europeiska jordbruket behöver fasas ut tycker han.

– EU måste nu göra det som Europas regeringar har fått göra, nämligen att prioritera, säger Hökmark i ett skriftligt uttalande.
Kommissionär Günther Oettinger vill dock inte se några större nedskärningar inom jordbrukspolitiken.

– Inget område är immunt mot nedskärningar men vi vill inte se några större svepande nedskärningar, särskilt inte inom jordbruket, sa Oettinger på dagens presskonferens.

Däremot kan kommissionären tänka sig att spara in pengar genom att dra in de rabatter som vissa nettogivare får på sin EU-avgift, däribland Sverige.

Sverige kan förlora rabatt

– När Storbritanniens rabatt försvinner måste vi se till att andra rabatter försvinner, sa Günther Oettinger.

Storbritannien har de senaste dryga 30 åren fått rabatt på sin avgift till EU eftersom landet har en relativt liten jordbrukssektorn och därmed inte har dragit lika stor nytta av EU:s stöd som andra länder. Sverige har också fått rabatt, idag uppgår den till ett par miljarder kronor per år.

– Att avskaffa rabatterna för nettobetalarna är en farlig väg att gå. Dels riskerar det att föda ett EU-motstånd, dels innebär det att EU-budgeten inte präglas av de prioriteringar som varje offentlig budget måste underkastas, säger moderaten Gunnar Hökmark.
Han är också skeptisk till planerna på att finansiera unionens budget med nya skatter.

Mer egna EU-pengar

Enligt Oettinger behöver EU också ”diversifiera sina intäkter”. Det betyder mer egna medel som tas från europeiska skatter. Kommissionären pekar på den rapport som den före detta kommissionären Mario Monti presenterade förra året där han bland annat nämnde EU-bolagsskatt, europeisk moms, finansiell transaktionsskatt samt miljö- och klimatskatter som möjliga nya inkomstkällor.
Frågan om egna medel inom EU är kontroversiell då beskattning hör till medlemsländernas nationella kompetens vilket de gärna håller fast vid. Ämnet kommer dock att diskuteras flitigt framöver då problemet med Brexithålet i EU:s finanser och finansiering av de nya uppgifterna måste hanteras på ett eller annat sätt.

Kommissionen ska nu ta in synpunkter på sitt reflektionspapper. Tanken är att det ska bidra till den officiella fleråriga budgetplanen efter