Krönika av 
Ekim Çaglar

Turkiska volleybollguldet blev en symbol för något större

I ett Turkiet där konflikten ofta stått mellan religiöst konservativa värderingar och en strikt sekularism som flyttat fram kvinnors position i samhället har volleybolldamerna blivit en symbol för det senare, skriver Ekim Çağlar.

När fri- och rättigheter trycks ner i allt större omfattning under president Erdoğan är EM-guldet mer än bara en nationell yra. Den blev en revansch. Nu laddar Turkiet inför OS 2024. Då hoppas många att fria kvinnor fortsätter att ta utrymme, visar handlingskraft och flyttar fram positionerna ytterligare, skriver krönikören.
När fri- och rättigheter trycks ner i allt större omfattning under president Erdoğan är EM-guldet mer än bara en nationell yra. Den blev en revansch. Nu laddar Turkiet inför OS 2024. Då hoppas många att fria kvinnor fortsätter att ta utrymme, visar handlingskraft och flyttar fram positionerna ytterligare, skriver krönikören.Foto: Virginia Mayo/AP/TT/Privat
Ekim Çaglar
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

”Ni satte inte bara ett leende på landets läppar. Ni visade kvinnans kraft. Ni gav även bigotterna en historisk läxa.”

När den prisbelönte journalisten Can Dündar twittrar i exil efter det turkiska volleybollandslagets första EM-guld är det uppenbart att bragden har en vidare mening.

Nätets sultaner (Filenin Sultanları), som landslaget kallas, skrev idrottshistoria som också gav politiskt eko. I ett Turkiet där konflikten ofta stått mellan religiöst konservativa värderingar och en strikt sekularism som flyttat fram kvinnors position i samhället har volleybolldamerna blivit en symbol för det senare.

Varenda serve gav kvinnor hopp och varenda smash som gav poäng blev en samhällelig delseger.

Ultrakonservativt hat 2021

Landslaget har länge varit en projektionsyta för dubbelheten. 2021 följde en våg av ultrakonservativt hat mot laget efter att predikanten och teologen İhsan Şenocak uttalat sig om att spelarna inte agerar i enlighet med religionen. Dräkterna engagerade också i vanlig ordning en opinion utan respekt för kvinnornas egen vilja.

Därtill har en av lagets största stjärnor Ebrar Karakurt varit måltavla för homofobiska kommentarer på sociala medier efter att spelaren delat en bild tillsammans med sin flickvän 2021. Strax före EM-finalen förra veckan kallade den religiöst konservativa och regeringsnära tidningen Yeni Akit Karakurt för en ”nationell skam”, bland annat på grund av spelarens ”perverterade känslor” samt ”omoraliska och icke-islamiska leverne.” Karakurts svar? ”I’m on top, your voice is not heard”.

Inte alla konservativa har deltagit i de misogyna kampanjerna. President Recep Tayyip Erdoğan, själv med religiöst konservativa rötter, har vid upprepade tillfällen uttryckt sympatier för laget. Erdoğan är själv idrottsintresserad, men stödet kan även tolkas som ett försök att sola sig i glansen av idrottsframgångar, likt vad andra (oftast) auktoritära populister gjort vid liknande lägen.

Idrott är en outsinlig källa till patriotisk stolthet som bär politisk potential, något nationalistiskt inriktade politiker förstår bättre än de flesta.

Varje poäng blev en seger

Även annat visar en sorts komplexitet i symboliken kring volleybolldamerna. Den moderna sekulära staten, byggd efter landsfadern Atatürks principer, har länge utgjort sinnebilden för exempelvis kvinnors samhälleliga deltagande, medan det inom andra områden har inneburit en hård diskrimineringspolitik mot till exempel etniska minoriteter, vilket somliga kritiker på sociala medier har understrukit efter EM-guldet. Men i ett land som bland annat så sent som 2021 drog sig ur Istanbulkonventionen för skydd för kvinnor mot våld och som sedan valen i maj har ett parlament som är det mest konservativa i mannaminne är detta problematiseringar många progressiva just nu lämnar åt sidan.

Varenda serve gav kvinnor hopp och varenda smash som gav poäng blev en samhällelig delseger. Läget sammanfattades av guldmedaljören İlkin Aydın i en segerintervju; ”Jag är född fri, jag lever fri.” Det är laddade ord då ett hårt tryck sätts mot i princip alla delar av civilsamhället som kritiserar president Erdoğans nationalkonservativa politik, där inte minst organisationer som arbetar för kvinnors rättigheter är utsatta. EM-guldet ger knappast ett jämställt samhälle.

Men i samhällelig motvind fyller symbolerna en viktig funktion.

När fri- och rättigheter trycks ner i allt större omfattning under president Erdoğan är EM-guldet mer än bara en nationell yra. Den blev en revansch. Nu laddar Turkiet inför OS 2024. Då hoppas många att fria kvinnor fortsätter att ta utrymme, visar handlingskraft och flyttar fram positionerna ytterligare.

Fakta

Ekim Çağlar är författare och skribent med fokus på fotboll och politik.

Tidigare krönikor

- Fotbollens föreningar besvikna på Reinfeldts uttalande

- Supportrarna tar strid mot den svenska fotbollens spelberoende

 


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24[email protected]Prenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09[email protected]Org.nr. 556980-5269
Chefredaktör och ansvarig utgivare:Sanna RaymanCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdChristoph NørgaardOrdförande och utgivareRasmus Nielsen
Copyright © Altinget, 2024